1982 stod det att läsa i NSD;
"Magnus fick för ett tag sedan önska sig någonting. Då önskade han sig en pappa som inte spelade fotboll".
Det var pappa Bill Johansson som berättade vad den då femåriga Magnus önskade sig.
– Vi har inte diskuterat hans kommentar om att han ville ha en pappa som inte spelade fotboll. Jag skulle gissa att det handlade om att han saknade sin pappa. Det var väl ganska naturligt för när intervjun gjordes så var Magnus fem år, säger Bill i dag.
Nu har det 39 år sedan dess och nu har förvisso Bill slutat med fotbollen – men det har inte Magnus. Snart 44-årige Magnus Johansson är i dag en viktig del i Notvikens division 2-lag. Trots sina egna tankar om hur det var att ha en pappa som spelade fotboll så ser han ännu inte slutet på sin egen karriär.
– Jag tror att Milo (11-årige sonen) vill att jag ska spela och någonstans hoppas jag väl att vi kommer att kunna spela ihop i framtiden. Det gäller att hålla i några år till, skrattar Magnus Johansson.
Det antaganden stämde till fullo.
– Jag vill inte att pappa ska sluta spela fotboll, säger sonen Milo Friberg.
Även om det finns såväl likheter som skillnader mellan Bill och Magnus Johansson så är det samma sak som driver dem bägge två.
– Vi har i familjen sagt att vi ska göra saker som vi tycker är roliga och jag tycker att fotboll är roligt. Frun och dottern hänger mycket med vår häst och jag och sonen hänger mycket på Tunavallen, säger Magnus.
– Jag skäms inte att säga att fotbollen fortfarande betyder mycket för mig, säger Bill.
Bägge två förklarar att utan sina familjers välsignelse så hade det inte funkat att spela fotboll så länge som de bägge gjort.
Har du någon gång känt att tiden inte riktigt räcker till?
– Det gör jag hela tiden. Det handlar om prioriteringar och där måste man välja bort mycket annat. Det sociala livet på helgerna bli lidande, säger Magnus.
Och det är det värt, eller?
– Jag har ju valt det så för mig är det värt uppoffringen. Jag tror också att familjen i övrigt tycker att det funkar.
På vilket sätt tycker du att det påverkade ditt samvete, Bill?
– Jag vet inte om det påverkade mig speciellt mycket. Det handlade om att disponera tiden på bästa sätt så att det som behövde tid fick tid. Just på den punkten är jag om Magnus ganska lika, säger Bill innan han fortsätter:
– Även om Magnus och hans fru (Camilla) har egna intressen så blir givetvis privata sammankomster utanför fotbollen och ridsporten lidande. Jag tycker att det är ganska fantastiskt att de har hittat en väg för att det ska fungera.
Bill Johansson var Notviken trogen under nästan hela sin karriär förutom under en tid då han spelade i IFK Luleå. Magnus har gjort nästan samma resa, men han har förutom två säsonger i IFK Luleå också en säsong i Gammelstad.
Familjen Johansson har dock varit en del av Notviken under lång tid och inte bara på planen.
– Farsans familj var en riktig idrottsfamilj. Mina farbröder Leif och Inge spelade också fotboll även om det också var mycket pingis, säger Magnus och fortsätter:
– Några av mina kompisar kallar pappa för Mr Notviken. Han kanske har trappat ner lite, men nog är han här ofta. Han har ju levt för fotbollen hela sitt liv.
Vilket är något som Bill skriver under på.
– Jag är hedersmedlem i klubben och sedan så har hela min familj på något sätt varit engagerade i Notviken. Till slut så var det bara jag kvar av de äldre.
Magnus Johansson förklarar också att han har sagt att han ska sluta ganska många gånger, men misslyckats varje gång.
– Första gången jag sa så var när min dotter föddes. Hon är 13 år i dag så det har väl inte gått jättebra, skrattar Magnus.
Har du varit svårövertalad att fortsätta?
– Nej det kan jag väl inte påstå.
Hur ser planen ut för framtiden?
– Jag tror ju nästan varje år att jag ska lägga av, men suget kommer tillbaka hela tiden. Fast just nu känns det som om att resorna är lite för långa i tvåan. Jag kanske får satsa på spel i fyran.
– Det blir lite frustrerat när jag känner att huvudet vill lite mer än kroppen.
Vad skulle du sakna mest om du lägger av?
– Det är gemenskapen här på Tunavallen. Jag tycker att det är jättejobbigt att stå på sidan och kolla på så jag vet inte om jag lägger ner om jag tvingas hålla mig ifrån matcherna. Jag skulle nog bli för sugen att spela, säger Magnus Johansson slutligen.