Allt Piteå gör, gör Häcken bättre. Det är så det är. Det är så det ska vara. Determinism i dess renaste form. Samtidigt finns ett gäng som ger blanka fan i pengar, förutsättningar och vad som ska vara möjligt.
Det här laget har just kastat alla kalkyler åt helvete och räckt upp fingret mot hela fotbolls-Sverige.
BK Häcken har sitt Gothia Cup. Piteå IF sitt Piteå Summer Games.
Häcken (hela klubben) sina 180 miljoner i lönekostnader. Piteås sina 180 miljoner övertidstimmar. Bara på Emelie Lövgren räknat.
Häcken har Gothia Park Academy 2.0. Piteå ett kyffe på LF Arena.
Häcken har sin heltidsproffs. På arbetsrörelsens stora dag skickade Piteå ut sin mittfältsmanglande lågstadielärare Olivia Holm, tvåbarnsmamman tillika frisören Josefin Johansson och alla andra som får knega dubbelt för att få pengarna att räcka.
Nu fick de för första gången chansen att känna doften av proffslivet. Fem dagar utan jobb, studier eller tidsödande resor. Bara arbeta här och nu. De såg friheten, de älskade den och tog chansen att fånga dagen. Det är inte att man kan undra vad det här laget skulle göra med sådana förutsättningar i längden.
Tids nog kommer vi veta vad som händer om inget händer. Då pratar vi ett par kanske tre år. Sen finns inte det här laget längre på den här nivån. Tills dess får de skriva historia som inga andra gjort i norrbottnisk fotboll och kanske svensk fotboll någonsin.
De spelar i en klubb med dåliga löner, usla faciliteter, långt bort från den stora fotbollsvärlden. De gör det med 14 spelare från den översta delen av Sverige och de gör det förbannat bra.
SM-guld, fem medaljer och nu en pokal i Svenska Cupen. Hur många gånger kan David slå Goliat?
Jag vet inte. Men jag vet att just nu är det ett lag som sprängt ytterligare en barriär på ett sätt som inte borde vara möjligt.
Historia är inte bara något som skrevs igår, den skrivs just nu mitt framför våra ögon.