Sju år i division 2.
Nu är Bodens BK tillbaka i ettan efter fjolårets succésäsong.
Nykomlingar brukar ofta bli tippade i botten och BBK är inget undantag.
– Nej ser du på oddssättningen så är vi tippade att komma sist. Jag tror det är den bilden de andra lagen har av oss, säger tränaren Tomas Eriksson.
Den förre superettaspelaren tog över som tränare i fjol. Det var hans första uppdrag som ledare inom fotbollen och framgångarna kom omgående. Men precis som för de flesta spelarna i truppen blir det även ett kliv upp för Eriksson som tränare.
– Det kommer att krävas mer av mig. I fjol hade jag inte så mycket press på mig från varken klubben eller mig själv. Det var mer känna sig för. Nu känner jag att det kommer ställas högre krav, vi kommer möta bättre lag och behöva förbereda oss mer. Det blir grymt kul att anta den utmaningen.
Under vintern har han gått tränarutbildningen Uefa B. Från och med 2021 krävs Uefa A för att vara tränare i division 1. Inspirationen i hans tränargärning hämtas annars från tidigare ledare som han själv haft att göra med som spelare. Framförallt är det ett namn som han ser upp till.
– Favorittränaren alla kategorier är Zoran Lukic som jag hade två säsonger i Qviding 2007-2008. En oerhört bra tränare och människa som var grym på att motivera spelarna. Kanske inte någon matchcoach, men väldigt bra på att motivera.
Lukic, som vann SM-guld med Djurgården 2002 och 2003, införde en stor vilja till offensiv och attack i Qviding, något som 33-årige Tomas Eriksson också implementerat i BBK.
– Vi har försökt få in det mer i vårt DNA. Trots att vi är nykomling hoppas vi kunna spela med högre press, det är en grundfilosofi som jag har. Sen får vi se om jag måste revidera det efter några matcher, så det kanske är dumt att sitta och prata om det, säger Eriksson och skrattar innan han utvecklar resonemanget:
– I fjol mötte vi otroligt många lag som backade hem. Jag har själv också varit i lag som har spelat lågt försvarsspel och över tid blir det svårt att motivera sig att acceptera att motståndaren ska ha bollen hela tiden. Jag tror man måste bygga en egen identitet och försöka skapa saker själv. Inte bara vänta på motståndarens misstag.
Den egna spelarkarriären tog slut i Boden 2017 då fotskador satte stopp. Sista riktiga säsongen spelades i IFK Luleå i division 1 och dessförinnan tillhörde han även Ytterby, Qviding, Luleå FF och Lira Luleå. Fotbollsskorna åker fortfarande på emellanåt på lägre nivå, men inhopp i ettan är helt uteslutet.
– Det kommer inte ske, tyvärr. Jag älskar att spela fotboll och hade jättegärna spelat några år till. Men det går inte. Fötterna säger ifrån. Det funkar en match då och då men i och med att jag inte tränar så blir också kvaliteten därefter. Jag hankar på och tycker det är så pass kul att så länge de godkänner att jag spelar så kommer jag säkert vara med någon match i år också.
Framtiden som fotbollstränare?
– Klart jag vill jobba med fotboll på heltid. Med tanke på att vi bor där vi bor och jag har familj så är drömmen att göra det i Boden i en ännu högre serie.
Inför säsongen har Boden värvat tolv nya spelare. Tre målvakter, tre backar, två mittfältare och fyra anfallare. Bland de mer namnkunniga spelarna kan Emil Johansson (IFK Luleå), Raymond Mendy (Skellefteå FF) och Sebastian Shafei Åman (Skellefteå FF) nämnas. Men klubben har också tappat spelare som man velat behålla. Arish Nouri och Max Wårell valde att återvända hem till IFK Luleå. BBK var också ute efter Patrik Pettersen, som skrev på för IFK, Piteåduon Gustav Rönnbäck-Wallin och Gustav Nordh som stannade i Piteå och Gällivareprofilen Mikael Jannok.
Under försäsongen har det varit en snackis att många av Norrbottens främsta spelare inte tagit chansen att spela i division 1.
– Jag tycker det är sorgset. Det tycker jag är rätt ord för norrbottnisk fotboll, säger Tomas Eriksson.
Han vill inte kommentera individuella spelare, men konstaterar:
– Är man lite äldre, har testat nivån och känner "okej, jag räcker inte till" eller vet vad det innebär i tid så kan jag respektera att man väljer en lägre division. Men är man ung och pratar om en målsättning att bli fotbollspelare så har jag väldigt svårt att förstå det.
Själv tog Tomas Eriksson klivet från division 4 till superettan och beskriver det som det bästa beslut han tog under sin karriär.
– Vi lever i en ankdamm och tror att man nästan är fotbollsproffs om man spelar i division 2. Jag tror det gör att vi har svårt att närma oss häruppe. Vi tror att vi är på en bra nivå när vi är i fjärdedivisionen. Det krävs mycket för att bli fotbollspelare och vi har inga elitlag häruppe med förebilder på herrsidan. I slutändan handlar det om vilka ambitioner man har. Man får ge det några år och klarar man inte av det kanske man får ta något steg tillbaka. Men har man aldrig testat har jag svårt att förstå beslutet.
Skulle Norrbotten må bra av en ledande klubb?
– Jättebra fråga. Kanske är det så. Det är lite splittrat med spelare här och där. Det såg vi i fjol i division 2 och även när IFK var i ettan då de inte fick alla de bästa spelarna. Kanske hade man behövt kraftsamla och få det till en förening.
Vilken skulle det vara?
– Boden.