Morjärvslöparen Johanna Nilsson inledde Ferrufrommilen på ett starkt sätt och drog ifrån redan från starten. Hon fick tidigt in i loppet en lucka på drygt 150 meter. Den enda som höll sig i närheten av henne var hemmalöparen Annika Nilsson, Lulekamraternas MLK, som efter ungefär tre kilometer ryckte ifrån det övriga startfältet.
När duon började närma sig målgången hade Luleålöparen kommit ikapp och med några hundre meter kvar var hon ikapp och förbi Johanna Nilsson som annars hade haft ledningen hela loppet.
– Jag försökte hålla igen litegrann och inte gå ut för hårt så jag skulle ha lite krafter kvar på slutet. Det var tufft, jag trodde inte att jag skulle orka springa förbi Johanna men den sista kraften fanns någonstans där inne, säger Annika Nilsson.
Det blev en spurtstrid som fick avgöra och där blev det till slut Annika Nilsson som lyckades hålla undan och ta hem segern i Ferruformmilen.
– På upploppet tänkte jag att nu provar jag springa det jag har och så ser jag om det räcker. Jag trodde att hon låg i rygg men då hörde jag att min sambo ropade åt mig på att jag hade en lucka på tio meter så då orkade jag kämpa den sista biten in i mål. Det kändes jättebra, jag blev förvånad över att det gick så himla lätt. Det gick över förväntan kan man säga.
Johanna Nilsson kom i mål nio sekunder efter segraren men var inte missnööjd med att ha tappat förstaplatsen i slutskedet av loppet.
– Jag satte nytt personbästa och känner att jag utvecklats mycket från förra året då jag sprang milen under 40 minuter. I dag gjorde jag 38.20 efter att ha sprungit Göteborgsvarvet förra helgen så jag är fantastiskt nöjd även om hon slog mig. Vi var så pass jämna så det känns inte alls bittert. Man tävlar ju med sig själv också, säger Johanna Nilsson, som springer Stockholm Marathon nästa helg.