I torsdags ringde det i Jenny Franssons telefon. I andra luren var en representant från Svenska Brottningsförbundet.
– De frågade: "Har du kollat posten". Och jag sa: "Nä" och tänkte har jag fått ett paket?, säger Jenny Fransson till Sporten.
Sedan förvandlades Gällivarebrottarens liv på bara några sekunder. Helt plötsligt var hon inte ett av Sveriges stora medaljhopp i Tokyo-OS till sommaren – nu var hon den dopningsmisstänkta brottaren Jenny Fransson.
– Jag tänkte först: "Det är något fel". Men ganska snabbt förstod jag allvaret i det – att det är på riktigt, säger hon.
– Allt bara brakade ihop. Jag grät och kunde inte läsa hela brevet förrän efter ett dygn.
I brevet från Riksidrottsförbundet gick det att läsa att den regerande VM-silvermedaljören och världstvåan i 68-kilosklasen hade testats positivt för metyltestosteron. En anabol steroid som bidrar till att bygga muskler. Fransson förnekar att hon tagit det förbjudna preparatet medvetet.
– Jag vill inte vill ha sådan skit i min kropp med alla biverkningar som följer med. Det här känns som en mardröm och skämt på samma gång.
Hur menar du då?
– Att bygga muskler stämmer verkligen inte alls in på mig. Jag väger nästan tio kilo över min vikt och att ta ett sådant preparat är ju bara dumt. Anabola steroider är i mina ögon det värsta en idrottare kan ta.
Fransson säger att hon tror att det handlar om ett sabotage, att någon skulle ha planterat preparatet i någonting hon ätit eller druckit.
Jenny Fransson berättar att hon dagligen för anteckningar i en kalender kring träning, kost och annat.
– Men jag har inte skrivit vad jag exakt ätit. Jag vet ungefär, men inte exakt på grammet, säger hon.
– Jag har fått veta via specialister att det måste ha kommit in via munnen. Och det är där jag försöker rannsaka mig själv.
I måndags var Gällivarebrottaren i Stockholm och träffade en företrädare för Svensk antidopning som berättade att det handlar om mycket små mängder metyltestosteron. Att 32-åringen sannolikt fått i sig en liten dos (mikrogram) via munnen inom fem dagar före testtillfället. Eller att hon fått i sig en större mängd långt tidigare.
– De frågar om jag kan bevisa min oskuld. Men jag kan inte bevisa det på något sätt.
Är du oskyldig?
– Ja, jag är oskyldig. Jag önskar jag hade något jag kunde analysera, jag försöker hela tiden gå igenom allting och fråga mig: "Vad kan det vara?". Jag har sådana diskussioner i min hjärna hela tiden, säger hon och fortsätter:
– Får jag inte veta så kommer jag att fundera på det i hela livet. Just nu tänker jag bara: "Jag vill inte att mitt liv ska vara så förstört".
Fransson berättar att hon alltid är noggrann med sin egen vattenflaska när hon är utomlands. Däremot är det annorlunda hemma i Sverige.
Varför?
– När jag varit bortrest och ställt undan en flaska har jag valt en ny när jag behöver dricka igen. Hemma har jag känt mig trygg. Jag har inte velat gå runt och vara paranoid hela tiden.
Just nu är hon misstänkt för dopning. Det så kallade b-provet (som visar om a-provet var korrekt), som ska öppnas på måndag, har ännu inte analyserats.
– De sa: "99,9 procent av gångerna är det samma resultat som a-provet". Och när jag har läst alla regler som gäller sådana här substanser fattar jag väl att mitt liv är över, säger Fransson som berättar att det kan ta upp till en vecka innan hon får provresultaten från b-provet.
Anabola steroider ger i utgångsläget en avstängning på fyra år. Straffet kan bli kortare beroende på graden av ansvar hos idrottaren.
Vad säger du om det?
– Jag vet om att jag som idrottare har det fulla ansvaret för vad jag får i mig. Och jag tycker att jag varit väldigt noga.
Brottaren berättar att hon testats kontinuerligt genom karriären. Alla elitidrottare anmäler på en hemsida var de befinner sig samtliga 365 dagar om året.
– De kommer på stickprover och förra året testades jag sex–sju gånger. Man har nästan lärt känna de här dopningspoliserna, säger Jenny Fransson.
När genomfördes de senaste dopningstesterna?
– Senaste två gångerna är nu den 9 januari och innan det var det på VM. Så nu hade de inte testat mig sedan september. Eftersom att jag är OS-aktuell har jag tänkt att det blir frekventare fram till Tokyo i sommar.
Tidigare i karriären har Jenny Fransson varit hård mot fusk och tagit rejält avstånd från dopning. Hon har även lagts stor vikt vid att vara en god förebild för unga och har kunnat se sig själv som ledare inom brottningen efter den aktiva karriären.
– Just nu känns det som att allting jag tänkt och drömmer om är på väg att kastas bort. Det känns sjukt skrämmande.
Gällivarebrottaren har inte gett upp helt.
–Jag hoppas kunna visa att jag är oskyldig. Jag önskar att det fanns ett lögndetektortest som visade att jag talar sanning – att det inte bara är ord, säger Jenny Fransson.
– Just nu känns mitt liv över, men jag lever och är i fysisk form. Jag är glad över att jag är en tävlingsmänniska och tänker: "Det här ska fan inte få förstöra mitt liv". Det är en utmaning jag ska klara av.