Fråga vem som helst på O-Ringenområdet – charmen med tävlingen är inte bara att eliten får mäta krafterna inför tusentals människor. Det handlar inte bara om hur det går för Thierry Gueorgiou i sin jakt på den enda titel han saknar.
Det handlar inte bara om vem som är bäst.
För av de cirka 10.000 anmälda löparna är det väldigt få som representerar något landslag.
För många är det en tradition, ett event som man helt enkelt inte får missa. Och för Ella Turesson, 8 år, är det första gången hon springer världens största orienteringstävling.
Hon är fortfarande en nybörjare inom orienteringen – men har trots sin ringa ålder börjat springa utan skugga, en slags hjälpande hand. Ella springer i klasen D10 redan innan hon når upp till den själv.
– Jag tycker att det är roligare så. Det är roligare att springa U1 och sånt, säger Ella Turesson efter hon gått i mål på sin livs första O-Ringenetapp och mottagits av föräldrarna Claes och Lena.
Hur tyckte du att det gick för dig?
– Bra, men det var rätt mycket sand. Jag har såna här orienteringsskor som gör att jag sjunker ned i sanden, så det blev ganska jobbigt.
Ella var nervös innan starten. Det var första gången hon ställdes inför en tävling med så mycket folk. Dessutom var starten annorlunda – bara en sån sak.
Det var mycket nya intryck, men samtidigt var det precis som vanligt.
Orienteringen gick till på samma sätt som tidigare.
– Det var lite pirrigt. Men sen var det bara kul, säger hon. Nu har hon fyra etapper kvar av sitt allra första O-Ringen – som dessutom går i Boden, bara några mil från hemmet i Luleå.
– Det var väldigt roligt att springa här, säger Ella Turesson.