Det är tisdag. Första dagen efter semifinalkrossen mot Sallén där finalplatsen säkrades.
Dajana Butulija och Tina Trebec är först i hallen – långt innan träningstiden.
Det är inga problem att styra upp en intervju och slovenskan Trebec undrar hur hon ska vara klädd för fotot.
”Ta det som känns komfortabelt”.
Centern kliver ut i mjukisbyxor, en Nike-tshirt och sweatshirt. Hon sträcker ut
den slovenska flaggan och fyrar av leenden mot fotografen.
Tina Trebec är en av fyra importspelare i Northland Basket. Hon anslöt mitt under säsongen från kroatiska Novi Zagreb och har etablerat sig som en av ligans främsta spelare under korgen. Snabbt fattade hon också tycke för klubben.
– När jag kom hit tänkte jag ”det kan inte vara så här perfekt”. Allt kan inte vara så bra, men allt är verkligen så här bra. Jag älskar tjejerna, coacherna, publiken och hela staden som lever upp för oss. Det är så mycket att spela för när du känner dig uppskattad och alla står bakom dig. Det är en dröm som slagit in för mig, säger Tina Trebec.
Vad är skillnaden mot för att spela i Kroatien?
– Här spelar vi en väldigt snabb basket med mycket trepoängsavslut och skott. Men basket är basket och det är en lagsport. Det är små skillnader, men inget som betyder särskilt mycket. Så länge coachen kan förklara hur han vill att du ska spela så spelar det ingen roll var du spelar.
Och så verkar du och Dajana Butulija ha funnit varandra i laget?
– Vi har en väldigt speciell relation. Det är enklare när man pratar nästan samma språk och båda är från Balkan. Vi har båda våra egna konstiga saker för oss och det är väl därför vi blev så bra vänner, säger Trebec.
Ut från omklädningsrummet kliver just Butulija. Ett nästan skrämmande sammanträffande med tanke på diskussionen,
Hon stannar till vid vår intervju och säger:
– Jag älskar Tina. Det måste du skriva ner.
I andra änden av korridoren kommer sjukgymnasten Richard Carnerud. Han börjar ropa serbiska ord som han lärt sig till Trebec och Butulija som svarar tillbaka och skrattar gott.
Är han duktig på serbiska?
– Han gillar att prata det och vill alltid göra det. Serber har lite temperament så han brukar säga saker som ”var tyst!”.
Vill ni spela tillsammans även nästa säsong?
– Vi har redan sagt till vår manager att vi är ett paket. Vi ska gå till samma klubb, säger Tina Trebec.
Blir det i Northland?
– Det har vi inte pratat om. Först ska vi avsluta säsongen och sen pratar vi om allting. Det är inte bara vårt beslut. Det kan ju vara så att klubben inte gillar oss, säger Butulija.
Intervjun börjar nästan mer och mer handla om serbiskan, som inser det, och glider tillbaka in i omklädningsrummet.
Kvar sitter Trebec och berättar om skillnaderna i den svenska och den baltiska basketskolan.
– Alla coacher är likadana. Väldigt, väldigt, bra coacher – men förfärliga. Det är så svårt för unga tjejer att ha såna coacher för de ska bara pressa och springa hela tiden – men vi börjar med grunderna. Jag kan se att jag och Dajana tänker likadant ute på planen.
När Tina Trebec var 14 år flyttade hon till den slovenska huvudstaden Ljubljana och gick högstadiet.
Hon har bott där i åtta år innan hon flyttade vidare för spel i Kroatien och nu Luleå.
Hemma har hon familjen, vänner och pojkvännen som väntar.
– Jag saknar dem väldigt mycket, men jag är bara här i tre månader så det är inte så illa. Vi har så fantastiska tjejer i laget och vi hänger hela tiden så då är det enklare att vänta på dagen jag får åka hem.
Hur basketintresserad är din familj?
– Båda mina föräldrar idrottade, men var inte lika bra som mig. De tittar på varje match jag spelar, men nu när de inte kan streama så ser de på statistiken i stället. De stöttar mig och är de bästa föräldrarna som finns. Vi pratar nästan varje dag på Skype med varandra, men jag har bott hemifrån sedan jag var 14 år så det går bra.
Själv tycker hon att säsongen varit helt okej. Hon är rätt nöjd, men vet att det finns ytterligare en nivå att plocka fram i finalen.
Salléns Katarina Andersson fick priset som årets center, men det var inget som Trebec ens hade en tanke på.
Slovenskan menar att Andersson förtjänade priset.
Nu ser Northlandcentern fram emot finalerna och tror det kan bli en jämn historia.
– Det är två bra lag. Vi har hemmaplansfördel och det är det största plusset man kan föreställa sig.