En stor innergård passeras innan ett stort rosa hus väntar ute på Gültzaudden i Luleå. Undertecknad hinner inte knacka på förrän dörren öppnas. Det är Northlandguarden Katie Bussey som hälsar välkommen.
Vi kliver in genom dörren och direkt kommer en trappa till övervåningen där de övriga två i den transatlantiske trion väntar vid köksbordet.
För Katie Bussey är det andra säsongen i Northland Basket och även hennes andra sejour i det rosa huset. Sedan säsongsinledningen har hon delat det med Miah-MarieLanglois, men så småningom utökades basketfamiljen när även EmillyCorreal flyttade in.
– För mig var det perfekt att få flytta in här för jag hittade ingenstans i stan, men då hade jag alltid dem med mig, säger Correal.
Visst blir det en del prat om basket även på hemmaplan, men Northlandtrion lämnar ändå det mesta av korgbollen på Luleå Energi Arena. Däremot sker det en hel del annat i det rosa huset på Gültzaudden. Den flitigaste besökaren är lagkamraten Tina Trebec, men det blir också middagar för hela laget, dansfester, filmkvällar och tv-serier. Väldigt mycket tv-serier.
– Vi går väl igenom listan, säger Miah-MarieLanglois och tjejerna sätter igång att var för sig rabbla upp vilka som just nu går hett i huset.
Efter att ha räknat upp åtta serier tittar kanadensiskan upp på undertecknad och frågar:
– Vill du att vi ska fortsätta?
Det är Miah-MarieLanglois som är den klart morgonpiggaste i gänget. Det råder det inga tvivel om.
– Om Miah (Langlois) fick träna klockan åtta på morgonen skulle hon göra det alla dagar i veckan, säger Katie Bussey.
Ni andra är inte lika pigga?
– Nej, utbrister Bussey och Correal i munnen på varandra.
Ni spelar basket i samma lag. Ni bor ihop och umgås nästan dygnet runt. Blir ni aldrig...
– Less på varandra? Nej, vi har våra egna rum och ibland kan man gå ut och äta själv. Det är skönt att alltid ha en kompis runt omkring sig och alltid någon att prata med, säger Katie Bussey.
Sedan finns ju förståss grannarna.
Mitt i samtalet dyker de upp utanför huset och Northlandspelarna är inte sena med att öppna fönstret och kolla läget.
– Vi brukar gå över dit och äta middag. De kommer alltid på våra hemmamatcher och kan komma förbi hit med tidningsurklipp. De får en att känna sig mer som hemma. Om det är mycket snö ute kan de skriva våra matchresultat i snön så att vi kan se det här uppifrån, säger Miah-MarieLanglois.