Tina Trebec bjuder gärna på sig själv och svarar ärligt och med stadig röst på frågorna. 25-åringen som gör sin andra säsong i Northland Basket berättar om uppväxten och flytten hemifrån som 15-åring.
– Jag kommer från en väldigt liten by och när jag växte upp såg mina föräldrar till att jag höll på med olika sporten tidigt. När jag gick i femman spelade jag basket, höll på med karate och lirade gitarr. När jag blev äldre bestämde jag mig för basket och det är jag glad för.
När Trebec fyllt 15 år fortsatte studierna i Sloveniens huvudstad, Ljubljana, dryga timmen bort från föräldrarna. Basketen var en del av skolan.
– Det var första gången jag flyttade hemifrån och det var en bra erfarenhet. Samtidigt blev mycket annorlunda när jag bodde själv.
Hur var skoltiden?
– Det var den bästa tiden i mitt liv. Vi var 22 personer i klassen och vi var väldigt nära. Vi är fortfarande vänner och träffas när vi kan.
Du känns som en öppen person. Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är ganska enkel att vara med och runt, men när jag var yngre var jag ganska svår att komma överens med. Jag är väldigt öppen men också väldigt ärlig. Människor kan tro att jag är oförskämd, men jag säger hellre till vad jag tycker direkt. Jag var galen när jag var yngre, men nu är jag lugnare och har båda fötterna på jorden.
Hur menar du med galen?
– Jag bodde själv och i den åldern behöver nog föräldrarna sätta ner foten ibland. Jag missade skolan men hade trots det bra betyg, så ingen kunde säga något om det till mig. Jag var ute på krogen med mina äldre kompisar vilket inte var så bra då jag var 15 år och det var 18-årsgräns. Men jag var så lång så ingen frågade mig om min ålder, säger Trebec som i dag är 190 centimeter.
– Jag njöt av livet, men nu är jag lugnare och fokuserar på basketen.
Trebec beskriver sig själv som en storstadsmänniska och berättar att hon skulle ha svårt att bosätta sig här för gott. Men hon trivs med tillvaron i Luleå.
– Jag har alltid sagt att jag vill bo i Ljubljana. Det är mitt favoritställe. Men jag var i Stockholm förra året och jag gillade verkligen det. Så tanken slog mig att jag kanske bor där i framtiden. Jag har i alla fall svårt att se mig själv bo i Luleå resten av livet.
Vad gör du av fritiden i Luleå?
– För det mesta hänger jag med lagkamraterna, framför allt med Katie (Bussey). Vi äter lunch ute nästan varje dag. Dricker kaffe och pratar. Vi brukar titta på filmer och hänga hemma hos Katie för hon bor större.
Är det viktigt för dig att vara social?
– Ja, jag är en social person och jag behöver människor i mitt liv. Jag gillar inte att vara ensam, även om jag behöver vara det ibland också, men en timme eller två räcker för mig.
– Jag gillar när det är fart och fläkt i mitt liv. Det måste hända någonting hela tiden, annars blir jag rastlös.
När jag frågar om skillnaderna på Sverige och Slovenien svarar hon snabbt:
– Vi är galnare än svenskar.
Hon fortsätter:
– Här i Luleå är alla väldigt trevliga och pålitliga. Jag hör aldrig bilar som tutar eller något annat konstigt. Jag har bara bra erfarenheter från människorna här. De gör vår tillvaro mycket bättre.
Innan första resan till Sverige var hon orolig över hur maten skulle smaka. Men det visade sig inte vara så dåligt – förutom en sak.
– Några grannar till Katie bjöd oss på middag en gång och då var förrätten kaviar. Jag ville inte vara oartig så jag smakade, men det var inget för mig.
Ett nummer som har haft betydelse i Trebecs liv är 13. För många är det ett otursnummer – men inte för 25-åringen. Fredag den 13:e har blivit hennes lyckodag.
– Många är rädda för den dagen men för mig händer det bra saker.
Berätta.
– Jag hade problem med matten i skolan men när det var fredag den 13:e fick jag en femma i betyg. Det högsta man kan få. Jag var inte säker på om läraren blandat ihop mitt betyg med någon annans, men det var ett coolt ögonblick.
– En annan fredag den 13:e gjorde jag 40–45 poäng i en match.
– Fredag nummer tre var jag och min kompis med om en stor bilolycka. Det var en enda stor röra av bilar men vi klarade oss helt oskadda. Tack och lov var det ingen som dog.
I dag spelar Trebec med 15 på linnet.
– Jag har alltid varit yngst och fått välja nummer sist, så jag kunde inte spela med 13. Men det har gått bra ändå.