Emily Correal stegade av planen under uppvärmningen till final 3 i Umeå. En nervskada gjorde att hennes ben inte fungerade som det skulle och resten av finalserien blev direkt i fara. Bara dagen efter var hon dock nära spel igen. Men när matchen drog igång saknades forwarden.
– Jag har så jäkla ont. Jag kunde inte springa i slutet av uppvärmningen så då var det bara att ställa in.
Men under matchen fanns det inte mycket tid att tänka på smärta. Correal levde sig in i matchen från bänkplats. Det var inte det lättaste att sitta där och se på.
– Det var så jäkla svårt. Herregud. Åh herregud, säger hon.
Hon fick se laget spela hem guldet åt henne.
– Jag är glad att jag har kunnat bidra med mitt i två finaler i alla fall. Och det är så jäkla skönt att tjejerna fullföljde det här. Jag är så lycklig nu.
Ja, berätta hur det känns.
– Jag är uppe bland molnen av lycka. Det här är mitt första mästerskapsguld och det är så himla skönt.