De senaste dagarna har varit en mental berg- och dalbana för Daniel Alexander, 27 år.
Forwardsstjärnans vänstra knä vred sig åt fel håll efter en situation i matchen mot Norrköping i onsdags.
I söndags kom beskedet: främre korsbandet, menisken och en broskbit i knäet hade lossnat.
Säsongen över. Nästan innan den börjat.
När Sporten når Daniel Alexander sitter han hemma i soffan, med en kudde under benet. Just för stunden är den fysiska smärtan inte särskilt påtaglig, men när han försöker röra på sig blir det värre. Psykiskt har det också varit ansträngande att behöva inse att han måste vila 8-10 månader.
– Det har varit mycket mentalt. Jag har bara legat still och det känns väldigt konstigt. Jag har inte gjort det på flera år, men det är något jag måste vänja mig vid, säger Alexander.
Amerikanen, som var ny inför den här säsongen, har tidigare bara råkat ut för en bruten näsa. Det här är hans värsta skada i karriären och den inträffade i ett dåligt läge.
– Jag känner att jag spelade riktigt bra basket och hade nått till en punkt i min karriär där jag spelade på min högsta nivå. Det är tufft. Men i min basketresa har Gud lett mig till olika ställen, bland annat den här vackra staden Luleå, så jag tror inte han kommer lämna mig nu. Även om det är smärtsamt så tror jag inte att det här är slutet på min historia.
Den 27-årige forwarden är fast besluten om att återvända till planen.
– Det är definitivt mitt mål. Varje resa börjar med ett enstaka steg. Mitt mål är att spela på en ännu högre nivå än vad jag gör i dag. Första steget i den riktningen är operation, rehabilitering och alla sådana saker. Sedan ska jag ta det vidare därifrån.
Kan du se dig komma tillbaka till BC Luleå när du är återställd?
– Jag vill inte sätta några sådana förväntningar eftersom att det är så många faktorer som spelar in. Klubben ska vilja ha mig och jag ska kunna spela. Men tanken är jag inte emot, det skulle jag vilja överväga.
Situationen som inträffade mot Norrköping har Daniel Alexander tänkt tillbaka på, men han menar att det inte är något som går att ändra på eller hade kunnat göras annorlunda.
– Hur mycket vi än vill kontrollera, eller manipulera, omständigheterna i våra liv så är det inte möjligt. Det är vissa saker som händer för att påminna oss om att människor inte är i full kontroll över allt som sker. Jag är väldigt ledsen eftersom jag inte kan gå just nu, och för att jag inte får fortsätta resan med laget mot vårt mål.
Något mer du vill få tillägga?
– Ja. Även om jag bara var här en kort tid så var jag hedrad över att vara en del av det här. Staden, fansen och supporten i Luleå är unik. Allt från barnen efter matcher, till alla familjer som är och tittar när vi spelar. Det har varit väldigt viktigt för mig och något jag verkligen har uppskattat.