Det senaste året var tufft för nummer 1 i BC Luleå.
Solen gassar ner på Mjölkuddsbanken och Luleå Energi Arena. Den kakelklädda foajén har börjat förberedas inför den stundande galan Luleå Business Awards som sedermera hölls fredag kväll. En man som för bara några månader sedan i princip bodde i arenan är på besök. Adam Rönnqvist står och snackar med en av arenans servicemän samt enhetschefen.
– Det känns jättebra att vara tillbaka, säger den nu före detta BC Luleåspelaren.
Rönnqvist går in i A-hallen, som han har så många minnen från. Golvet är klätt i en grå matta, och på den bortre kortsidan hänger ett stort svart skynke med en scen framför. Rönnqvist tar plats på den vänstra sidan av läktaren och börjar snurra på sina bilnycklar. Han har pratat med sin före detta coach Peter Öqvist om att skaffa säsongsbiljetter för nästa säsong.
– Det har jag sett fram emot länge, att sitta i publiken. Klaga och kommentera och så. Det får väl bli med Peter då, nu när vi båda slutar.
Den senaste säsongen var tung för Adam Rönnqvist. Han hade en dålig försäsong då han inte tränade så mycket, något som han tror påverkade formen. Det blev en knackig start utomlands, med fem matcher på Island. Han passade inte in där, varpå han vände hemåt för att köra resten av säsongen med hemstadslaget BC Luleå.
– Jag är glad att de ville ta emot mig här.
Säsongen tog slut mot Umeå i slutet på mars. Det var en kaosartad säsong med många djupa svackor. Redan då började Adam Rönnqvist känna att han inte skulle komma tillbaka till nästa säsong.
– Det är svårt att hålla sig motiverad när det går så dåligt. Jag tror inte att jag kommer få någon slags känsla för att komma tillbaka och träna. Det finns andra saker som man behöver prioritera i livet.
Finns det någon särskild händelse som var extra omotiverande?
– Nej det skulle jag inte säga. Det var nog summan av hela säsongen. Att vi förlorade 0–3 mot ett Umeå som vi skulle ha vunnit mot hjälper ju inte.
Livsstilen som elitidrottare är något som Luleåsonen beskriver som tuff men rolig. Han har trivts med att ha mycket ledig tid på dagarna och han kommer att sakna gemenskapen med lagkamraterna.
– Nu har jag en fem månader gammal son, så nu hade det egentligen varit perfekt att spela basket då man är hemma mycket dagtid. Men jag har inte orken kvar.
En blå tröja skymtas i andra änden av hallen. BC Luleåtalangen Atle Mellquist passerar den bortre kortsidan med en bollkorg, på väg in mot en träning i B-hallen.
– Öh!, ropar Rönnqvist efter honom.
Mellquist kollar upp.
– Han ser inte, han har dålig syn, flinar 32-åringen.
– Vem är det? ropar Atle Mellquist tillbaka och kisar med ögonen.
– Nej gå och träna nu, du har för dålig syn, svarar den före detta guarden.
– Är det Adam? Jag måste skaffa nya linser, jag ser ingenting, säger Mellquist med ett skratt.
De hejar av varandra och den 209 cm långe forwarden fortsätter in mot B-hallen.
– Som sagt, gemenskapen kommer jag sakna, säger Adam Rönnqvist.
Basket började han med i tidig ålder, som ett umgänge med sina polare. Han spelade i Höken och märkte ganska snabbt att han var bra på det han gjorde. Det var därför inte oväntat när han tog sig in på basketgymnasiet, där han spelade med ännu en tidigare BC-talang, Christopher Ryan.
– Jag förstod när jag kom in att jag kunde göra karriär inom basketen. Jag visste alltid att jag var bra, men det var då jag fattade hur bra jag var. Men jag tog det dag för dag och ville inte blicka för långt fram. Jag hade inte så många individuella mål, utan det var snarare lagmålen som jag fokuserade på.
Sedan Adam Rönnqvist började karriären har hemmaklubben haft tre olika namn: Plannja Basket, LF Basket Norrbotten och senast BC Luleå.
Det skulle dröja till säsongen 2012/13 innan Rönnqvist satsade helhjärtat på basketen. Innan dess jobbade han i hamnen, medan han spelade i det som idag heter Luleå Steelers, då laget hette LF Future. Men när han skrev på kontraktet för hemmaklubben, dåvarande LF Basket, visste talangen att han hade hittat hem.
– Det är inte enkelt att slå sig in i elitidrott, det är inte jättemånga som gör det. Jag är lyckligt lottad som fick in foten.
Under en lång karriär har Lulesonen hunnit med mycket. Karriären har varit fylld av både toppar och dalar.
– Jag är ganska nöjd med min karriär. SM-guldet var definitivt en höjdpunkt, särskilt banketten efteråt. Men jag tyckte också att det var kul att prova på att spela utanför hemstaden, jag trivdes bra både i Jönköping och Östersund. Det var också kul på Island, även om det var kortvarigt. Det som sved mest var nog när vi förlorade mot Norrköping på hemmaplan. Det var tufft att se dem fira för fullt. Men annars har jag haft ett ganska bra elitidrottsliv.
SM-guldet var den absoluta höjdpunkten i karriären.
Med elitkarriären i ryggen så vet Rönnqvist i dagsläget inte hur engagerad han vill vara inom sporten framöver. Men att fortsätta på någon nivå utesluter han inte.
– Idag vill jag inte alls vara engagerad. Jag kan möjligtvis tänka mig att spela på division 2-nivå, men något mer elitspel eller coachande på elitnivå blir det inte. Jag tror inte att den stressen är något för mig. Man måste ha femton bollar i luften samtidigt.
Men ungdomscoach kan han tänka sig.
– Jag har en dotter på tre år, så när hon börjar med lagsport kommer jag nog vara involverad där.
Under nästan hela sin karriär har han spelat under Peter Öqvist. De båda avslutar nu karriärerna samtidigt, och den 32-åriga Hökenprodukten har stor respekt för sin förre coach.
– Det är inte många som klarar av att vara head coach. Men han skötte det med bravur. Vi borde ha vunnit 2018 också, men vi har i alla fall spelat rolig basket under åren.
Kort efter säsongen började guarden på ett nygammalt jobb på Shoreline, där han kör tunga lass med traktor och tar emot gods till SSAB. Han tycker att det nya jobbet känns rätt.
– Jag trivs rätt bra i industribranschen, jag har vetat ett tag att jag ville jobba med det efter basketen. Man tjänar rätt bra pengar och man behöver ingen utbildning. Det passar mig. Sen var jag inte så sugen på att plugga vidare efter 15 år, säger han med ett skratt.
Hökenprodukten är nöjd med sin karriär, och är redo för nästa kapitel.