Under den gångna säsongen har Luleå Basket haft ett projekt där Black Lives Matters-rörelsen och allas lika värde varit i fokus.
Luleåspelarna Felicia Ponturo, Chioma Nnamaka och Ellen Nyström använder klubbens sociala medier för att upplysa och utbilda människor för att motverka den rasism som finns i Sverige.
– Vi gör det här för att vi vill kunna förändra någonting, säger Ellen Nyström.
Under februari månad och Black history month (Afro-amerikanska historiemånaden) har de tagit upp ämnet dagligen på olika plattformar.
– Där har vi delat med oss av olika tips med böcker, poddar och sådant som vi tycker att folk ska sätta sig in i, för att få en större inblick i hur rasismen fungerar och uttrycker sig. Jag tycker att alla ska göra vad de kan för att vi ska få tryggare miljöer för alla.
Tanken var bland annat att spelarna skulle ut och föreläsa bland Luleås skolor, men det har pandemin satt stopp för tills läget förändras.
– Vi jobbar med alternativ för att se vad vi kan göra nu när vi inte kan åka ut till skolorna. Vi vill jobba med det här långsiktigt. Rasism är ingenting som kommer försvinna efter något år. Alla behöver sätta sig in i det här och jobba med det.
– Vår förhoppning är att Luleå Basket kan visa andra klubbar att de också kan jobba med det här långsiktigt och försöka göra förändrar i sin klubb och sina miljöer.
Nyligen uppmärksammades ett skräckexempel som visade att problemet finns i svensk basket. En spelare i det svenska herrlandslaget i basket gjorde ett uttalande i en lokaltidning i södra Sverige. Ett uttalande som grundade sig i rasistiska stereotyper.
Svenska basketbollförbundet tog bland annat avstånd från uttalandet. Även Luleå Basket publicerade en kommentar om uttalandet på sin webbsida. Där skrev de bland annat följande: "Det är med ledsamhet och besvikelse vi återigen uppmanar basketsverige att ta ansvar och förtydliga sitt ställningstagande mot rasism."
Ellen Nyström:
– Det där händer ju öppet, då kan man fundera på vad som händer bakom stängda dörrar? I skolorna, i omklädningsrummet, i fikarummet...
– Jag tror det är viktigt att alla sätter sig in i det lite mer för att veta vad som är rätt och fel. Det är inte bara den utsatta personen som ska behöva säga ifrån. Alla andra ska tycka att det är fel och göra det. Men då krävs det ett ordförråd för att kunna göra det också.