Håkan Larsson, BC Luleå.
Klockan är närmare elva på förmiddagen i Luleå energi arena och BC Luleå har precis avslutat sin lunchträning. Med datorn uppfälld på sekretariatsbordet sitter Håkan Larsson tillsammans med den assisterade tränaren Jakob Sandén och tittar klipp från gamla matcher som laget spelat
Ute på planen har spelarna Sergey Sepman och Oscar Wickström Stümer dröjt sig kvar och skjuter under överinseende av Jim Enbom.
Plötsligt reser sig Håkan Larsson upp från stolen.
– Sergey! Säg åt Oscar att han hela tiden står med foten på linjen när han skjuter treor. Det blir hela tiden långa tvåor.
Håkan Larsson suckar lite lätt.
– Fan, handbollsspelarna är jäkla bra på det där. De har alltid järnkoll på sina fötter och exakt var linjen är. Helt otroligt.
När sporten besöker lagets träning är det i första hand fokus på fredagens match mot Jämtland men i bakhuvudet finns även tisdagens första cupfinal mot giganten Norrköping på hemmaplan. En chans att vinna en titel efter flera säsonger utan bucklor och pokaler.
– Det finns någonting i det här laget. Frågar du mig ska vi vara bättre än förra säsongen och då det blev semifinal. Frågor du spelarna vill de vinna SM-guld. Men det jag vet är att det här laget har ett högt tak.
Men dit är det fortfarande en bit att gå. Håkan Larsson är efter drygt 1.5 år som tränare för BC Luleå som i början av sin resa och fortfarande finns det saker att lära och utveckla.
– Jag har absolut lärt mig saker – bara det här att jobba med en stor spelare som Tobias Sjöberg. Där famlade jag i början, säger han.
Och som ledare..?
– Den nya generationen spelare vill ha feedback hela tiden och veta vad man tycker om deras prestation. Där kan jag absolut bli bättre och jobba mer med. Jag är uppvuxen i den gamla skolan där det inte förekom så mycket. Men det är olika från spelare till spelare – personligen ville jag aldrig en massa samtal med mina coacher.
Håkan Larsson BC Luleå.
I SBL finns det många olika personligheter bland lagens tränare. De yviga, de temperamentsfulla, de mer analytiska och de lugna. 50-årige Håkan Larsson tillhör den sista kategorin. Gesterna är små, tonläget samlat. Lugnt och städat. Sällan eller aldrig hörs utskällningar av domare eller spelare.
– Om jag borde bli argare och mer högljudd? Nog kan jag bli det ibland. Fråga spelarna i laget. Men jag är den jag är och orkar inte lägga så stor energi på domarna under matcherna. Jag har fullt upp med att coacha ett lag. Skulle jag tjäna på att klaga mer? Man blir väl surare och surare ju äldre man blir. Vi får se, säger Håkan Larsson med ett klurigt leende.
Vilken tränare under din spelarkarriär har du tagit störst intryck av?
– Oj. Svårt. Jag har nog tagit lite grand av många. Men med risk för att trampa någon på tårna är det nog Brad Dean som vi vann första guldet med. Där var det supertydliga roller som gällde. Ingen annan än jag och Eric Elliott fick dribbla bollen på egen planhalva och det tyckte jag förstås var skitkul. Men jag vet inte om de andra spelarna hade lika roligt
Hur är du på att det dig jobbet hem? Hur mycket påverkar vinster och förluster ditt vardagsliv?
– Eftersom jag själv spelade länge är jag ganska bra på att släppa det som hänt och gå vidare. Men absolut: Det finns en anledning till att jag ibland vaknar 05.30 på morgonen trots att jag somnat vid tvåtiden. Någonting är det i kroppen
Håkan Larsson är en ikon i basketsverige och kom in i dåvarande Plannja när storhetstiden startade i mitten på 90-talet och guldbucklorna samlades på hög inne på kansliet. Men de senaste 10-15 åren har BC Luleå tappat mark och andra klubbar som Norrköping och Borås tagit täten och leder utvecklingen.
Men han tror att det finns en väg tillbaka där klubben en gång var. Även om resan dit är lång.
– Just nu jobbar kansliet mycket med ekonomin. Men jag tror absolut att BC Luleå kan bli en stormakt. Vi har hallen, vi har organisationen och vi har flaggorna i taket, säger han och pekar upp mot Luleå energi arenas innandömen där minnet av de åtta SM-tecknen påminner om en tid som varit.
Men kanske också om en glimrande framtid.
– Det skulle vara kul att någon gång kunna komma ut och spela i Europa. Men det är nog en bit bort.
Håkan Larsson hade en lång spelarkarriär.
Samtidigt som BC Luleå befinner sig mitt i säsongen där det kortsiktiga målet är att prestera bra här och nu måste de sportsligt ansvariga titta framåt. Vilka spelare försvinner? Vilka ska adderas för att ta nästa steg?
Håkan Larssons önskan är att kunna jobba med en svensk stomme av spelare för att hitta en kontinuitet vilket alltid är en vinnande koncept.
Och i dag kan han avslöja vilka vilken spelare som vore hans drömvärvning.
– Denzel Andersson. Det vore jätteroligt. Jag ser honom som en Luleåkille och han har under sina år i Europa vuxit enormt. Denzel är i grunden en blyg kille men när han tränar med oss på somrarna märker man skillnaden. Han pratar och kommunicerar hela tiden. Det har hänt mycket.
Eric Elliott och Plannja-tränaren Brad Dean jublar efter SM-guldet 1999.