Krönikan: "Oj vad han har svikit – men jag sticker inte en kniv ..."

Pang. Ett slag rätt i mellangärdet.

Sportchefen. Jimmy Landström, Norrbottens-Kuriren.

Sportchefen. Jimmy Landström, Norrbottens-Kuriren.

Foto: EIJA DUNDER

Basket2016-05-30 20:54
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När Norrbottens-Kuriren avslöjade under söndagskvällen att Jens Tillman åkt fast för en rattfylla drog basketsverige efter andan. Sedan visade det sig att det handlade om en drograttfylla.

Puh – en högerkrok i njuren.

Han är unik. Fullständigt unik som coach.

Många har testat innan honom att föra Sveriges basketmecka på damsidan till SM-guld.

Ingen har lyckats, men det finns belackare där ute. Tro mig. Sms:en har trillat in, både före och efter, det nu blev offentligt med Tillman. Det har tisslats, tasslats och skvallrats om hans problem. Givetvis hade det inte gått Urban Nordh och Luleå Basket förbi, som direkt efter det tredje SM-guldet var bärgat tog tag i 45-åringens problem med det han ännu inte har en diagnos på.

Jisses. Det har snart gått ett dygn sedan jag satt hemma vid köksbordet hos Jens Tillman, men jag är själv fortfarande i ett chockartat tillstånd. Han grät av besvikelse gentemot klubben, spelarna och ledarna han skrivit under på att inte göra snedtramp mot. Och som han själv inte heller hade accepterat som huvudcoach i laget.

Han har svikit. Oj vad han har svikit många personer. Men jag sticker inte kniven i någon som ligger ned. Nu handlar det om att ta hand om människan Jens Tillman. Ett större baskethjärta, briljantare coach och "mysfarbror" kommer vi nog aldrig få se mer igen i basketluleå.

Namnen som diskuteras efterträda honom har sina egna personligheter med för- och nackdelar. Men ingen sprider den glädjen omkring sig som han gör – och det är en nyckelfaktor till framgång.

Jens Tillmans val, att sätta sig i bilen och köra drogpåverkad är hans eget kast.

Det skadar inte varumärket Luleå Basket, som han själv varit med och byggt upp till en maktfaktor.

Inför den kommande säsongen hade lagbygget startat med att satsa på två superguards kryddat med bland andra Sofia Hägg som ett alternativ. Istället skulle klubben lyfta över guardpengar för att satsa på en spelare som kan lira på position två till fyra. En ny Asia Boyd. Och dessutom ha en summa över till centerpositionen i Josefin Vesterbergs, Sofie Hendricks och Danielle Hamilton Carters frånvaro.

Det bygget var bara påbörjat.

Krönika