Övergången från elitspelare i basket till satsningen på civil karriär blev omedelbar för Aili. De sista säsongerna drogs hon med en besvärlig fotskada och direkt när säsongen var slut 2016, och skorna lades på hyllan, satte hon sig vid skolbänken för fem års studier på Karolinska institutet i Stockholm.
När vi når Frida Aili befinner hon sig i Thailand på semester med familjen.
– Om du frågar mig just nu så är livet ganska förträffligt. Om jag ska klaga på något så är det väl att Kurre (nio månader) har jetlag och håller oss vakna på nätterna här. Men samtidigt så har vi ju barnvakterna (Fridas mamma och pappa) med på resan så vi har det ganska bra på dagarna, säger Frida Aili.
Den numera 35-åriga Aili blev färdigutbildad psykolog i juni 2021 och sedan dess har hon varit verksam i yrket.
– Jag jobbar inom vuxenpsykiatrin med en inriktning mot patienter med psykos och tvångssyndrom (OCD), men jag jobbar på en allmänpsykiatrisk avdelning, så det blir lite allt möjligt, säger Aili om sin anställning på den specialistpsykiatriska mottagningen i Tyresö.
Arbetet medför en hel del utmaningar.
– Samtidigt som det är extremt krävande på vissa sätt eftersom jag jobbar med de sjukaste inom öppenvården, är det så himla belönande och roligt när jag väl når fram och kan hjälpa människor. Det är utmanande på alla sätt och vis där jag dagligen får spetsa min kompetens och försöka utveckla delar i mitt jobb, säger Aili och fortsätter:
– Det är svårt att beskriva faktiskt för det är ett så komplext yrke.
Att ingen dag är den andra lik, det är Frida Ailis vardag.
– Men det gillar jag. Jag gillar att det är omväxlande för då det blir aldrig tråkigt. Jag tvingas väldigt ofta kliva ur min "comfort zone" och hitta nya vägar. Det är otroligt spännande.
Hur svårt är det att inte ta med sig arbetet hem?
– Jag tycker faktiskt inte att det är så svårt. Jag jobbade inom rättspsykiatrin innan jag blev färdig psykolog och där är det ju kanske de värsta människoöden man kan stöta på. Där märkte jag att jag hade ganska lätt för att släppa jobbet när jag väl går därifrån, säger hon.
Just den egenskapen är hon inte ensam att ha i personalstyrkan inom psykiatrin.
– Man måste nästan ha den egenskapen, annars håller det inte i längden. Man behöver nog fungera så annars klappar man ihop och kraschar själv. Det viktigaste jag har är mina kollegor, med dem kan jag ventilera om patientärenden som kan var emotionellt tunga för mig.
Vi minns henne som aggressiv guard som attackerade korgen hänsynslöst, både i Luleå Basket och landslaget. Nu trivs hon med vardagen efter avslutad elitkarriär, både yrkesmässigt och som mamma.
– Det känns som att jag har hittat rätt, säger hon men medger sedan att hon gärna skulle använda sig av sin idrottskarriär i sin nuvarande profession.
Har du tankar på att jobba med idrottspsykologi?
– Jo, absolut. Jag tänker att jag kommer hamna mer och mer åt det hållet så småningom. Där kan jag ju utnyttja och kombinera mina gamla erfarenheter av det jag varit med om själv och psykologibiten, det hade varit jättekul, säger hon.
Med sin bakgrund som elitspelare på högsta nivå ser hon att det finns ett behov av idrottspsykologer. Hon är ju själv medveten om vad det innebär att ständigt känna press både från sig själv och utifrån. Vad som händer med ens tankar när svåra skador uppstår, prestationsångest och så vidare.
– Det vore kul att hamna inom basketen. Att få ge tillbaka lite där jag kan använda mig av saker som jag själv varit med.
Elitidrott är inte alltid så hälsosamt?
– Nej, verkligen inte. Det finns så otroligt många delar som man kan jobba med aktivt. I dag önskar jag att vi jobbade mer med den mentala delen när jag spelade, säger Aili som hann göra 74 A-landskamper under karriären.
Psykiatrivården är en ständigt debatterat ämne runt om i Sverige. Något som Aili får uppleva när hon träffar människor där hon berättar vad hon jobbar med.
– Folk är väldigt nyfikna både på gott och ont. Vissa blir liksom "Jaha, du är psykolog, sluta läsa mina tankar och granska mig och ställa diagnoser" men de flesta är nyfikna och frågar relevanta frågor om hur min arbetsdag ser ut och vilka typer av patienter jag träffar, säger hon.
– Det är inte så att folk börjar med att säga att psykiatrivården är överbelastad och dålig, men visst, ibland kommer man in på det också.
I och med att familjen Aili befinner sig i Thailand finns det ingen möjlighet att befinna sig på Hovet under lördagen när Luleå Basket spelar cupfinal mot Södertälje.
Det visar sig att Frida Aili inte är bortglömd i basketsverige.
– Jag blev ombedd att vara expertkommentator i sändningen från Hovet, men jag var ju tvungen att tacka nej. Men samtidigt blev jag lite lättad över att vara bortrest. Jag tänkte "Ska jag vara expertkommentator, jag har ju glömt bort all basketlingo när jag varit borta så länge från basketen". Jag har så dålig koll på svenska basketligan just nu, säger Aili som fostrades i BK Vråken.
Men en som Aili har lite koll på är en annan BK Vråken-produkt, hennes förra lagkamrat i Luleå Basket, Allis Nyström. Men inte av en särskilt rolig karaktär den här gången.
– Mamma och pappa berättade om hennes skada. Jag tycker så synd om Allis, man kan liksom inte ha mer otur än vad hon har haft.
Men Aili med familj har sett Luleå Basket på plats tidigare under säsongen, visar det sig.
– Vi var uppe i Luleå för några månader sedan och då fick Kurre göra premiär i Luleå Energi Arena. Viktigt att första basketmatchen live blev i Luleå för honom, det ska ju börjas i tid, säger Frida Aili.