I match 1 lyckades Södertälje stänga ner Luleås amerikanskor totalt. I match två och tre har det dock sett betydligt bättre ut.
– De gör ett bra jobb med att hindra oss, därför är det viktigt för oss att lyckas involvera lagkamraterna. Där visar vi vår bredd, för även ifall de plockar bort en eller två spelare så har vi fortfarande åtta andra som är farliga, säger "årets forward" Bria Goss.
Är det där ni har övertaget på Södertälje, i bredden?
– Det är absolut en av våra styrkor. Spelare 5-10 hos oss skulle kunna starta i vilket annat lag som helst. Vi har ju till och med en amerikan (Merhryn Kraker) på bänken, och det är verkligen inte vanligt här.
Tisdagens basketfinal bjöd på fysiskt spel, och det var något Goss fick smaka på. I tredje perioden gick hon upp för en retur under Södertäljes korg där Elin Eldebrink krockade in i henne, vilket gjorde att Goss landade fel och grinade illa.
– Hon försökte blocka ut mig och hennes höft träffade mitt knä. Jag fick en liten översträckning och gick av planen, men jag tror chocken av att det böjdes bakåt var det som skrämde mig mest. Jag stretchade lite och ju mer jag sprang desto bättre kändes det, men jag valde att spela lite säkert.
Hur känns det nu?
– Det är lite ömt, så jag kommer vara noga med att ta hand om det. Men så är det i basket. Jag tror inte det var något avsiktligt utan hon råkade bara komma lite lägre än mig. Det är sånt som händer.
Efter slutvisslan hade Brooke Mccarty-Williams även ett plåster strax under ögat. Ett resultat av att Klara Lundquist träffat henne med handen i en av deras dueller.
– Det är fysiskt där ute, det visste vi redan innan. Det gäller att vi håller oss sansade och kontrollerar det vi kan kontrollera, säger Goss och fortsätter:
– Deras spelare är erfarna och vet vad som krävs i en final, men det gör vi också, så vi kommer inte backa en centimeter.
Det erfarna Södertälje-laget, med systrarna Eldebrink i spetsen, kan alla knep i boken, inklusive de fula. Huruvida de används i denna finalserie tar Goss dock inte ställning till.
– Vi har fullt fokus på oss själva. Vi visste att de skulle spela aggressivt, men vi tittar inte så mycket på ifall de använder fula knep. Om de gör det så borde de skämmas.
Det var inget ni tänkte på där ute?
– I första finalen blev vi så fixerade på domsluten att vi till slut bara föll ihop på planen, så vi ville försäkra oss om att det inte skulle hända igen. Idag tänkte vi bara på att vinna.