Zinkensdamms IP.
Konstgräsplanen är fylld av hundratals elever som har idrott på schemat.
Någon bandyis finns inte i Stockholm den här tiden på året.
Träningarna på fullstor plan genomförs i Uppsala, men löfte om en egen bandyhall finns för Hammarby.
Lagets norrbottning Carl-Johan Rutqvist, från Svartbjörnsbyn i Boden, kommer gåendes med sonen Viggo, 2,5 år.
På sidan om bandyn jobbar han som snickare – en vanlig vardag även för toppspelare i elitserien. Vi kliver in i lagets omklädningsrum och slår oss ner på försvarsspelarens plats.
– Man kanske skulle ha städat lite innan, säger han och ler.
Han började spelade bandy i Boden. Halva klassen var ett hockeygäng och andra halvan ett bandygäng.
– Jag hade mina bättre vänner där så då blev det så. Det är inte så vanligt i Boden att man spelar bandy och hockeyn var riktigt stor när jag växte upp.
Via bandygymnasiet i Kalix blev det naturligt att Rutqvist skrev kontrakt med klubben säsongen 2001/2002. Där stannade han fem säsonger, innan flyttlasset gick vidare till Broberg. Även den sejouren blev femårig efter att Bodensonen kontaktats av storklubben Hammarby.
Nu är han inne på sitt fjärde år i Stockholmsklubben och har ett avtal som går ut efter säsongen 2015/2016.
– Jag trivs jättebra. Vi är ett gäng vinnarskallar hela bunten och det är lite mer att alla vill vinna och ställer krav på varandra. Det är lite tuffare att spela i Hammarby än andra klubbar, har jag känt.
På vilket vis?
– Det är ju skönare att komma ut till 2.500 på läktaren än 300. Men publiken är lite speciell. Det är alltid SM-guld det pratas om och vi har rätt stor press att prestera på plan. Annars blir man sågad med fotknölarna.
För två säsonger sedan lyckades ”Bajen”-spelarna infria publikens dröm. Den om SM-guld. Sandviken besegrades med 9-4 på Friends Arena och Carl-Johan Rutqvist fick därmed ta sin första titel i karriären.
Efter framgången valde dock försvarsklippan, arbetskamraten på snickerifirman och vännen Olov Englund att flytta hem till Kalix.
– Vi betydde mycket för varandra och stöttade varandra. Det var lite tråkigt att han flyttade hem igen, men bra för Kalix, det behövde de.
Vad tyckte du om Kalix säsong i fjol?
– De gjorde det jättebra. De slog och spelade lika med topplagen på hemmaplan. Med tanke på deras resurser gjorde de det jättebra.
Vad är deras styrka som lag?
– Jag tycker de har en riktigt bra defensiv på hemmaplan och ett bra kontringsspel. Jag har inte sett de i år, men spelar de som i fjol kommer de absolut klara nytt kontrakt. Kanske till och med slutspel.
För ett par säsonger sedan fanns ett stort intresse för Carl-Johan Rutqvist från ryska lag. Försvararen valde i slutändan bort det för att förlänga med Hammarby. Sedan han fick barn har det heller inte varit lockande att flytta till öst.
Även Kalix Bandy har önskat att få hem 31-årige Rutqvist.
– Ibland tänker jag på det, absolut. Men det är väl inte så där jättestarkt. Man vet aldrig vad som händer.
Hur länge kommer du spela?
– Så länge jag känner motivation och inte får några större skador kan jag hålla på hur länge som helst. Man brukar väl trappa av där vid 35-40 år, så vi får väl se. Jag är ju ännu 20, säger 31-åringen och skrattar.
Vill du flytta tillbaka när karriären är över?
– Nej, det tänkte jag mycket på förut, men inte just nu. Nu är det Stockholm som gäller. Jag trivs jättebra i stan och har mycket vänner. Det är lätt för familjen att komma och hälsa på, så det är inga problem heller.
Den stora drivkraften är att vinna ytterligare ett SM-guld med Hammarby. I fjol såg det bra ut och laget tog hem grundserien. I semifinalen tog det dock stopp.
– Det blev lite energibrist i slutspelet eftersom vi satsade rätt hårt på att vinna serien och gick på lite folk. Det var ändå en godkänd säsong tycker jag.
Känner ni något favoritskap inför i år?
– Nej, det känner jag väl inte. Många lag har förstärkt och det kommer bli ruskigt jämnt. Det finns andra lag som är mycket bättre.
Du kan alltså säga att andra lag är mycket bättre än er?
– (skratt) Nej det kan jag i och för sig inte göra.
Försvarsspelaren har landslagsmeriter i bagaget och beskriver sig själv som en fysisk spelare. De flesta tidningsartiklar om honom handlar om avstängningar och tacklingar.
– Ibland kan det rinna över lite. Jag fick en liten bad boy-stämpel över mig när jag var yngre, men det har växt ifrån när jag blivit äldre och mognare.
Varför blev det så?
– Jag har väl humöret och gjorde dumma saker. Än i dag händer det att jag kommer lite fel in i situationer, men inte lika mycket som förut. Jag har ändå en finlirare i mig, men det är inte så många som uppmärksammar det. De vill bara se hårda tag när de ser mitt namn.
Du toppar i alla fall utvisningsligan i ditt lag, oftast. Det är väl alltid något?
– Men inte i fjol va? Ja, okej jag var ju avstängd där ett tag.
90 minuter drog du på dig.
– Ja, okej men det är ju inte så farligt.
Var går gränsen?
– När jag spelade i Kalix hade jag runt 200 minuter så det är ju halverat i alla fall.
24 oktober premiärspelar Hammarby på bortaplan mot regerande SM-guldvinnaren Sandviken. Fem dagar senare väntar bortamatch mot just Kalix Bandy.
Då återstår att se om bandyns bad boy kan sno med sig tre poäng från sin gamla klubb.