VM-krönika: Snacka om busfräck entré i världseliten

Jag har aldrig tvekat.
Och nu är det bara att konstatera faktum.
I nittonåriga Charlotte Kalla har svensk skidsport nästa stora världsstjärna.
Trots att Tärendö-tjejen ännu bara är junior satte hon skräck i konkurrenterna i sin VM-debut i Sapporo med sin fullständigt respektlösa körning i skiathlon-tävlingen. Snacka om busfräck entré i världseliten.
Snart håller Charlotte distansen ut och då kliver hon högt på prispallen, även som senior.
Charlotte Kalla gav eliten en tankeställare redan i världscupupptakten i Gällivare i november och nu visade hon klassen i sin mästerskapsdebut.
Bara 25 sekunder från guldet, det är helt fantastiskt
Nu är det bara rutinen som fattas verkar alla vara överens om efter VM-debuten.
Och visst är det så, kanske skulle hon inte ha gått så hårt som gjorde i den inledande klassiska delen.
Men jag tycker ändå att Charlotte i många avseenden, redan i sin debut, visade frapperande mognad och rutin i loppet.
Som exempel när hon krigade sig fram från sin startposition långt ner i fältet. I exakt rätt läge klev hon utanför spåret och tog sig förbi flera åkare. Inför den besvärliga utförskörningen såg hon till att skaffa sig en bra position och släppa någon meter för att minska risken att ramla själv eller för att inte dras in i andras eventuella fall. Några gånger la hon sig också i vindraget efter norskan Kristin Steira.
Det märks verkligen att Charlotte är en tjej "med huvudet på skaft", som också verkligen tänker skidor.
Att hon ändå drog på som hon gjorde i den klassiska delen var ett utslag av hennes vinnarinstikt, respektlöshet och ungdomliga iver.
Hon körde bara på, när hon väl kommit upp i ledningen, allt gick hur lätt som helst, och jag vill nog påstå att Charlotte aldrig gjort ett så bra klassiskt lopp som hon gjorde på de första 7,5 kilometrarna av skiathlon-tävlingen.
Det fick hon betala en del för i sin bästa teknik, den fria, men hon höll stilen gott där också och visade vilken blivande superstjärna länet fått fram.
Hon har allt, den högvarvande motorn, hjärta och lungor som är grunden till all framgång i skidspåret, tekniken, vinnarglöden och en personlig framtoning som kommer att göra henne hur stor som helst den dag hon börjar plocka medaljer i de stora mästerskapen, 2009, 2010 och 2011.
Vi ska inte kräva mer av en junior, men det kan ske fortare än någon anar. Ska bli hur spännande som helst att följa hennes framfart redan i tisdagens 10 km fritt. Det är hennes favoritdistans, och inspirerad av det härliga skiathlon-loppet kan Charlotte mycket väl skrälla igen.
Efter det väntar damstafetten där hon, och vårt andra VM-hopp, Lina Andersson, har världens chans att få en medalj med sig hem från Sapporo innan nästa stora utmaning, junior-VM i Italien. Där blir det också rysardagar, med garanterat tuffa fighter mot halvåret äldre norska sprintvärldsmästarinnan Astrid Jacobsen.
Men det är en helt annan historia. Nu gäller det Sapporo-VM där lördagens herrskiathlon, eller dubbeljakt, var en tävling med alldeles för många incidenter och tunga fall, beroende på ett löst före och bitvis dålig preparering.
Svenskarna hade otur med fall på alla, utom sladdande Mats Larsson, men andra nationer drabbades också. Som norrmännen. Nya stjärnan Petter Northug såg ut som en klar vinnare när han kom med hiskelig fart på upploppet och olyckligt stack stavarna mellan skidorna.
Visst det var hans eget fel i stridens hetta, men det var ändå ett fall som på något sätt gav en bild på årets VM-drama och sammanfattade hela VM-loppet, där det hände upprörande saker:
Jag tycker uppriktigt synd om Johan Olsson för det som hände när en italiensk ledare vid drickalangningen sprang ut i banan och krockade med Olsson, som kom farande i 40 knyck.
Olsson ledde då och såg så pigg ut att han till och med kunnat vara med och kriga om en sensationell medalj.
Jag skrek ut min ilska i soffan när jag hörde vad som hänt, och jag förstår Johan Olssons frustration efter att ha kämpat ett helt år för just det här loppet som var hans stora chans till en individuell VM-framgång.
Det inträffade får aldrig hända. Att det nån enstaka gång kan hända en förvirrad åskådare kliver in i spåret kan jag köpa, men aldrig att skidledare som vet vad som gäller och ska vara vaksamma vid drickalangning gör något liknande.
Nej, det är inget annat än en präktig skandal av arrangörerna och internationella förbundet, FIS.
En skandal som blir än värre när det står klart att de ansvariga tydligen vikit ner sig i kraven från TV om fri sikt längs banan och gjort zonen för drickalangning så liten att man bäddat för den händelse som nu knockade Johan Olsson.
Så här är det hela tiden, ekonomi och TV styr. Men nu måste något hända. Det är dags för FIS och kompani att en gång för alla sätta ner klacken och se till att den sportsliga biten prioriteras, och åkarna får en fair chans att tävla på lika villkor. Det kan betyda lite sämre ekonomiska avtal, men det är det värt, och på lång sikt för sporten absolut nödvändigt.
Glädjande nog togs också ett snabbt beslut i Sapporo, och under damernas skiathlon i går var det fritt fram för drickalangning på stora delar av banan, frånsett vissa fredade TV-zoner.
Förhoppningsvis gäller det även fortsättningen av årets mästerskap, men framförallt att man lär sig nåt inför kommande OS och VM, så man slipper se trista öden, som det Johan Olsson drabbades av i lördags.