Förra veckan var det säsongsavslutning för barnen inom en idrottsförening i Piteå.
I samband med träningen saknades en tränare. De närvarande föräldrarna informerades då om att personen ifråga precis hade stängts av från föreningen.
Mannen hade 2021 dömts för sexuellt övergrepp mot barn.
Sporten har gått igenom domarna. Idrottsledaren dömdes i tingsrätten till ett års fängelse. Hovrätten gjorde samma bedömning av brottet men ändrade straffet till skyddstillsyn och 100 timmars samhällstjänst vilket ansågs motsvara fyra månaders fängelse.
Om mannen vid brottstillfället varit äldre hade straffet blivit hårdare.
Det var under hösten 2022, ett drygt år efter domen, som tränaren klev in i ungdomslaget i Piteå.
Det har inte framkommit några uppgifter om övergrepp från ledaren under tiden i laget.
– Jag tror inte att det har skett något riktigt hemskt i laget, men det är ändå jävligt läskigt och olustigt, säger en förälder och fortsätter:
– Under tävlingar i andra kommuner har barnen duschat och även om andra ledare har varit närvarande vid sådana tillfällen känns det olustigt.
Sedan 1 januari 2020 är det obligatoriskt för ungdomsledare i alla idrottsföreningar att visa ett utdrag ur belastningregistret. Där syns bland annat om personen är dömd för våldsbrott eller sexualbrott.
Piteåföreningen gjorde aldrig kontrollen förrän ett tips kom för två veckor sedan.
– Personen är dömd för brott som inte är förenligt med att vara ungdomsledare hos oss. Han började hos oss i september eller oktober och vi missade att göra ett registerutdrag, säger ordförande.
Sedan 2020 är föreningar enligt Riksidrottsförbundet skyldiga att kräva utdrag ur belastningsregistret från alla ledare som är i kontakt med barn. Varför har det inte skett med den här personen?
– Det sket sig. Tyvärr är det så. Vi ska göra vårt bästa för att det aldrig upprepas igen. Vi ska täta hålen som finns och ha kontroller. Den enkla anledningen till att vi missade är att vi hade stora avhopp i styrelsen under våren och sommaren och med bara två kvar missade vi att hålla igång den här kontrollen. Vi har bommat.
En annan Piteåförening kastade ut en annan ledare i höstas då personen vägrade att visa upp sitt registerutdrag.
– Någonstans förstår vi att det inte är rent mjöl i påsen, men vi har inte gjort någon egen kontroll av personens historia, säger ordförande.
Sedan reglerna infördes har flera tidigare dömda sexualbrottslingar fastnat i föreningarnas kontroller.
– I Norrbotten har vi en handfull ärenden av sexualbrottskaraktär, säger Jakob Boudin, verksamhetschef RF-SISU i Norrbotten.
Flera av klubbarna har vänt sig till RF för råd.
– Vi är tydliga med en nolltolerans för ledare dömda för sexualbrott mot barn, men i slutändan är det upp till varje förenings styrelse att fatta beslutet. Vi kan inte sparka någon ur en demokratisk förening, säger Boudin.
Grova brott som mord, misshandel och sexualbrott syns på ett registerutdrag.
– Det är inte jättemånga fall i Norrbotten, men det visar sig några gånger per år att ledare fastnar i kontrollerna. Ibland vill personer inte heller visa sina registerutdrag. Visar det sig att brotten skett i närtid så rekommenderar vi att man inte bör ha förtroende för personen att leda barn, men alla omständigheter är olika från fall till fall.
Kontrollerna har funnits i drygt tre år.
Hur bra sköter föreningarna i Norrbotten det?
– Det var en startsträcka då det tog tid för en del föreningar att komma igång. Nu upplever vi att dom flesta är det och har rutiner vilket är jättebra.
Kan ni straffa eller vidta åtgärder mot föreningar som inte gör det här?
– Vi börjar alltid med en dialog och i slutändan kan vi se över utdelningen av statliga bidrag. Men hittills har det löst sig och föreningarna har insett syftet.
För många klubbar underlättar reglerna enligt Boudin. Det är enkelt att ha något att hänvisa till när potentiellt jobbiga frågor ska ställas till oavlönade ledare.
Vilka effekter har ni sett?
– Genom att begära ut registerutdrag har vi fått bort personer som inte är lämpliga att leda barn. Även om det har varit få så är det viktigt för barnens skull.
Boudin understryker en sak.
– Ledarskap är ingen rättighet. Det är ett förtroende man får och det kan förbrukas, säger Jakob Boudin.