Att det är tufft i Kiruna för närvarande har nog inte undgått någon. Kostnaderna för det nya badhuset bara ökar och ökar. Samtidigt fick kommunen också en stängd Raketskola i knäet under våren. Sedan tillkommer givetvis övriga kostnader i och med stadsflytten. Det har gått så långt att kommunen tvingats låna pengar till investeringar, avskrivningar och räntor.
Nu finns det en rädsla för att problemen med ekonomin kommer att få följder för idrotten i Kiruna.
– Ambitionsnivån är att möta behovet något annat finns inte, säger Christine Brännvall, (Fi) tidigare ordförande i fritidsutskottet i Kiruna Kommun.
Oron hos klubbarna är att Kiruna Kommun i framtiden kommer att försämra villkoren för idrotten genom höjda kostnader och eftersatt underhåll på arenor och hallar.
– Under flera år så har vi gjort det minimala med sporthallen. Vi har repat taket när det krävdes och vi har skottat för att undanhålla risken för mera ras.
Men enligt Brännvall så finns ingen plan på att göra något mer med sporthallen med tanke på dess placering just nu. Gränsen för deformationszonen går längst Adolf Hedinsvägen vilket är den väg som skiljer gamla badhuset och sporthallen. I den gränsdragningen hamnade sporthallen på "fel" sida.
– Vi ska göra allt vi kan för att möta behovet. Men vad är rimligt att vi satsar och när – vi måste titta på vilken livstid vår satsning får med tanke på var gränsen går i dag.
2015 invigdes Tarfalahallen där friidrotten, klättringen och fotbollen fick nya möjligheter till att träna året runt. Bara fem år efter invigningen så rasade taket på hallen in och möjligheterna försvann. Nu ännu fyra år senare så har hallen ännu inte ersatts.
– Vi måste titta på hur vi kan samordna mellan föreningar. Nu är det några föreningar som har blivit av med sina lokaler och ännu inte blivit ersatta med några nya.
En av föreningarna som har flyttats runt sedan raset i Tarfalahallen är Kiruna Klätterklubb.
– De har flyttat runt på ett nästintill ovärdigt sätt. I dag håller klubben till i källarplan på gamla badhuset i ett fläktutrymme. Höjdmässigt är det bra, men det är smalt och väldigt varmt. Sedan är det en kortsiktig lösning då badhuset ska rivas, säger Brännvall och fortsätter:
– Det är nästan så att jag skäms för vilka förutsättningar de har i dag.
Hur menar du?
– Det är väldigt olika hur det har slagit mot olika idrotter. Det är svårt både från politiken och tjänstemannasidan att hålla koll på behovet och vad som är rimliga krav.
Byggherren SA Englund dömdes tidigare i år att betala 40 miljoner kronor i skadestånd till Kiruna Kommun. Men någon riktig plan för en framtida ersättning av Tarfalahallen finns inte.
– Det vore rimligt med en multiarena där vi kan samordna allt runt omkring. Sedan har vi inte överskott av lediga arealer i nya centrum och det ställer till det.
En tänkbar lösning som Kiruna Kommun har tittat på är att bygga ihop Tarfalahallen med den befintliga Rakethallen detta för att samnyttja olika faciliteter.
– Vi är överens om att Tarfalahallen ska byggas upp i någon form, men vi vill inte ta ett förhastat beslut om var och hur för behovet ser helt annorlunda ut i dag.
Hur gör ni när ni ska ta reda på vilka behov som finns?
– Framför allt via aktivitetstimmar där barn- och ungdomsverksamheten syns. Där får vi ett ganska så konkret svar på hur många aktiva det finns. Två andra viktiga delar i behovsinventeringen är dialog med föreningarna och verksamhetsberättelserna som lämnas in i samband med bidragshantering.
Kiruna FF drabbades hårt när Tarfalahallen rasade och klubbens ordförande Tommy Stridsman uppskattar att man tappade hälften av klubbens ungdomar efter raset. Men det är inte den enda punkten som är ett bekymmer för fotbollsföreningen. I sista omgången av division 2 förra året tvingades klubben ta kostnaden för att tina bort snön på planen. Den fakturan är ännu inte betald då Kiruna FF anser att man inte ska ta den kostnaden själv. Trots att det enligt Brännvall finns en av fullmäktige fastställd föreningstaxa för den här typen av uppvärmning.
– Det är en ganska konstig historia. Det var tredje gången som mattan värmdes upp, men första gången det blev så här. Jag kan faktiskt inte säga varför. Bakom det här ligger en betydligt större diskussion. Varför den fastställda taxan inte har tilämpats kontinuerligt är den största frågan, säger Brännvall.
När det sedan gäller hockey och konståkning så finns det en punkt som enligt föreningarna är mycket viktigare än något och annat det stavas Matojärvi.
– Det finns en lite hatkärlek från kommunens sida till Matojärvi. Som fastighet så är den väl utdömd tusen gånger om. Det är också en arena där det här lappandet och lagandet inte är hållbart på sikt. Det ska inte behöva kosta så mycket för att få en fastighet brukarbar varje säsong. Det är inte rimligt, säger Brännvall.
En lösning på det är enligt politiken i Kiruna en försäljning. För att man på så sätt får in en privat aktör som äger och driftar arenan.
– Utrymmesmässigt så är Matojärvi väldigt viktig även om frågan måste ställas om det är rimligt med två ishallar.
Vad har klubbarna sagt om vad det skulle betyda om inte "Matto" fanns?
– De är övertygade om att det inte skulle gå för dem att bedriva sin verksamhet om det inte fanns två isar under tak.
Är ni överens på den punkten?
– Om jag talar för mig själv så ja, men samtidigt så lyfts saken att det inte var så länge sedan man skottade planerna själv när man skulle idrotta. Det är en samhällsförändring i dag.
Hur ser ni på kommunens möjligheter i framtiden att kunna erbjuda ungdomarna möjligheterna att idrotta?
– Kiruna Kommun ska fortsätta vara en kommun där ett aktivt föreningsliv främjas. Framför allt för barn och ungdom, men också ända upp på seniornivå för vi behöver förebilderna.
Är du orolig för idrottens framtid i Kiruna?
– Nej, det skulle jag inte påstå. Jag förstår att det kan finnas tvivel om den saken eftersom vi är inne i en svajig tid. Det är svårt att få direkta svar eftersom det kanske inte alltid finns svar att ge.
– Men idrotten är viktig för Kiruna Kommun.
Äter kostnaden för badhuset upp pengar som skulle kunnat hamna i idrotten?
– Det är inget som ställs mot varandra. Det är aldrig så att vi skulle fatta ett beslut om att vi inte har råd med en klätterhall för att vi har ett badhus till exempel, säger Brännvall slutligen.