För tio år sedan blev Adam Rönnqvist mästare för första gången. Men inte med Plannja Basket. Inte i Sverige.
Luleåsonen född 1990 hade inför säsongen 2010/11 valt att flytta till Norge för att satsa på civila karriären, snarare än på basketen. Han spelade ändå med Baerum Basket och var med och vann det norska guldet. Men där och då var basketkarriären på väg att ta slut.
– Jag hade spelat i Plannja sista året på gymnasiet, ett år i Steelers och sedan ett år i Norge. Jag spelade där, men jag flyttade dit för att jobba egentligen. Jag fick inte spela så mycket heller, så basketen var inte rolig, säger 30-årige guarden.
Efter året i Norge flyttade Adam Rönnqvist tillbaka till Luleå igen. Men det fanns ingen tanke på att jaga guld i Luleå. Istället vände han hem till orten.
Adam Rönnqvist är född och uppväxt i Luleå. Eller närmare bestämt: Skurholmen.
Rönnqvist gick Furuparksskolan fram till högstadiet, som han gick på Örnässkolan.
– Vi var på Furuparksskolan och spelade hela dagarna. Även på Burströmskan, där vi bodde, hade de en basketplan där vi spelade mycket och hängde. Och när det inte gick att vara ute hängde vi i gamla Kronanhallen, i princip dygnet runt.
När Adam Rönnqvist nu bor i Luleå igen efter sin sejour i Jämtland och Wetterbygden gör han det i Bredviken, ett stenkast bort från hans gamla trakter. Han kan blicka bort mot basketkorgarna på skolgården och minnas tillbaka när han lämnar sin dotter på samma förskola som han gick på.
– Det är många fina minnen. Förhoppningsvis kommer hon också få det där.
Områdets basketlag heter BK Höken. Det är i det blåa linnet Adam Rönnqvist har skapat många barndomsminnen.
– Höken Basket betyder egentligen allt för min basketkarriär. Det var där jag uppfostrades som basketspelare. Jag träffade många kompisar genom Höken när jag spelade där. Jag spelade nio år innan jag gick till Plannja, sen Steelers och Norge.
Men så kom det där året efter Norge. Han vände hem till Luleå. Men inte till det som i dag heter BC Luleå.
– Jag gick tillbaka till Höken i division 2. Och det var det året som gjorde att jag fick tillbaka kärleken för sporten. Jag tyckte att det blev roligt med basket igen, säger Adam Rönnqvist och förklarar sedan:
– När jag kom tillbaka hade jag inte sug för Steelers eller att försöka ta mig tillbaka till Plannja. Jag hade ingen tanke på att ta mig uppåt igen och tänkte inte satsa på basket. Jag hade inget sug att lägga de timmarna som krävdes och då gick jag till Höken bara för att spela på skoj. Det var två träningar i veckan. Men i Höken fick jag tillbaka suget och sen klev jag upp i basketettan året efter med LF Future. Man kan säga att Höken har startat min karriär och sen räddat den igen några år senare.
Vad tycker du om systemet som Luleåbasketen har?
– Jag tycker att det är jättebra att varje område har sin egen klubb. Det blir 10-15 lag som man får spela mot. Det blir många matcher när man är yngre. Jag vet inte hur det hade sett ut ifall Luleå hade haft ett toppat lag.
Är det viktigt att ha lokala spelare i A-laget?
– Det är ändå kul att folk som är födda och uppväxta i Luleå representerar BC Luleå. Även för folk som kommer på matcherna, de som har fått se oss utvecklas genom åren. Jag tror att är viktigt.