Det fanns en tid när Luleå Hockey var ett fruktat hemmalag. Då motståndartränarnas matchgenomgångar bestod av att förbereda spelarna på den så kallade "Luleåkvarten". Att de skulle vara beredda på att norrbottningarna kom ut jagandes och rusandes som tjurarna i Pamplona. Men den här gången var det Frölunda som såg rött. Redan innan semifinalen hade startat. Och det behövdes ingen examen i atomfysik för att lista ut vem som var inblandad.
På något sätt lyckades Luleås femstjärniga retsticka, Jonathan Granström, få ett helt lag att snedtända och några sekunder senare stod samtliga spelare och tuppfäktades på isen, samtidigt som domarna käkade banan i omklädningsrummet.
Efteråt stod han med stora valpögon och pratade diffust om situationen som någonting som plötsligt uppstod. Givetvis var det genomtänkt och fullständigt nödvändigt.
Frölunda hade full kontroll på den första semifinalen och kände sig nog duktigt självsäkra när de slog sig ner i sätet på flyget upp till Norrbotten. Men det var enda bekvämligheten de skulle få den här dagen. Istället för matchplanen fick Luleås terrier bortaspelarna att tänka på annat. Exempelvis: "Vad håller den där korkskallen på med?"
Precis det Granström ville – exakt vad Luleå behövde.
Nu är inte bara Granström en retsticka i världsklass. Det är också en förbannat duktig hockeyspelare när han sätter den sidan till. I kväll var han en härförare. Från den första tekningen när han med sitt kroppsspråk tog Peter Cehlarik och Johan Harju i hand och sa; Följ mig så löser vi det här.
Trion delade ut fler tacklingar i det första bytet – än vad hela laget gjorde nere i Scandinavium i lördags.
Men nu är det ju väldigt få som har lyckats att tackla in en puck i mål och det är som bekant inte heller tacklingar som avgör matcher. Entré, målaren Granström.
Två styrningar. Ena tursam – andra osade klass. Vid Luleås tredje mål stod också dalmasen på kontoret – eller låg beroende på hur man väljer att se på det.
Inför matchen hade tränaren Joakim Fagervall efterlyst två saker. Mer känslor – tror hans exakta ord var: "Det måste för fan synas att det är slutspel för i helvete", plus och minus någon svordom. Dessutom ville han ha mer trafik framför Lars Johansson.
Det måste vara skönt att ha tillgång till en spelare som utför exakt vad du begär.
Nu var den här segern någonting mycket mer än en persons insats. Laget Luleå offrade sig, tacklade, jagade och spelade riktigt bra hockey. Från Joel Lassinantti längst bak, till Christopher Mastomäki i fjärdekedjan och visade att det går att vinna en ishockeymatch på många olika sätt. På det sättet känns Luleå mer dynamisk än Frölunda, men Frölundas anfallsspel skrattar man inte bort så lätt.
Det här är två väldigt bra lag. För publikens skull är det synd att båda inte kan spela final.
Kuriren rekommenderar Luleå Hockey-artiklar:
Läs mer: 13 minnevärda Luleå Hockey-matcher som ger dig gåshud
Läs mer: Se när hockeyspelaren får frispel på hästryggen.
Läs mer: Lika som bär – kolla in sportstjärnornas dubbelgångare
Läs mer: Bästa Luleåspelare 2014/15
Läs mer: Kändisar som håller på Luleå Hockey
Läs mer: Bästa värvningarna i SHL 2015
Läs mer: Bästa backarna i Luleå genom tiderna
Läs mer: Luleås största floppvärvningar