De norrbottniska hoppen i Tour de Ski tog sista chansen att hänga med i toppskiktet i tävlingen, även om segermöjligheten är borta.
Och bara det var väl en lagomt smakfull nyårskaramell, tycker jag.
Gott Nytt År, förresten..!
Men även om segerläget nu är borta finns ju ännu chansen att få kliva upp pallen för, i första hand Marcus Hellner, och klarar han den utmaningen är det hans bästa resultat totalt i touren.
Gällivare-åkaren erkänner nu också själv att han släpper kampen mot favoriterna Petter Northug och Dario Cologna, som är rasande starka i tävlingen, och inriktar sig på att kriga om en pallplats, och det är gott så.
Både Charlotte Kalla och Marcus Hellner hängde rejält på "gärsgårn" i touren före nyårshelgen, efter vallafiaskot i Oberhof.
Men de hoppade på "sista" tåget med goda insatser i den klassiska sprinten på nyårsafton, och även i gårdagens dubbeljakt i Oberstdorf visade de styrka.
Det roligaste var att se Marcus Hellners heta offensiv i skiathlonloppet i går där han kom in som fyra.
Han var hela tiden med uppe i täten och drog fältet vissa avsnitt. Vid fem och sex spurtpriser kapade han också åt sig bonussekunder.
Tyvärr fick han inte full utdelning på sin heta glöd, när löpare kom i vägen före några av spurterna, i lägen då Marcus såg ut att han ännu mer att ge i den tunga långbacken.
Han fick inte heller extrabonusen över mållinjen, som bara tillfaller de tre bästa, när han fick vika ner sig, och "bara" bli fyra...
Och jag förstår verkligen hans egen frustration efter en rad placeringar tätt bakom pallen den här säsongen.
Men idag har han, och alla andra, en välkommen vilodag för att ladda batterierna, innan det "bär till" i italienska Toblach/Dobbiaco 3-5 januari, och där bruka Hellner trivas och åka bra.
Charlotte Kalla var med i tätgruppen i början i går, men fick släppa bakom de tre stora, Marit Björgen (som äntligen vann i touren), Justyna Kowalczyk och Therese Johaug, på den klassiska delen. Hon åkte sedan smart och kontrollerat i gruppen bakom och är nu sexa totalt, och bara åtta sekunder upp till fjärdeplatsen, dit hon i nuläget realistiskt sett kan nå.
Toppstriden på damsidan blir sylvass. Kowalczyk har ännu greppet, 26 före Björgen, som hade flygande skidor i spurten i går.
På herrsidan kan jag inte nog imponeras av Petter Northug. Han verkar veta precis hur kroppen funkar, och vad han gör i alla lägen. Men därmed inte sagt att hans efterlängtade tourseger är given. Nej, långtifrån, fjolårsvinnaren Dario Cologna verkar också ha prickat formen perfekt.
Trist igår var det hårda straff som juryn gav Daniel Rickardsson, efter att ha åkt lite snett över spåren. Han tjänade inget på missen, men nu är touren körd för hans del.
Krönikorna så här långt har jag skrivit hemifrån. Nu blir det ändring på det.
När ni läser detta är jag på väg till italienska Toblach/Dobbiaco med bil, via flyg till München, för att rapportera från Tour de Ski, när det verkligen börjar dra ihop sig.
Under årens lopp har jag varit reporter från tävlingsorterna i Touren, både i VM-sammanhang (Oberstdorf och Val di Fiemme två gånger) och i världscupen. Men det blir första gången som jag får tillfälle att på plats följa den
fascinerande tävlingsserien, som Tour de Ski blivit under de sista sex åren.
Det ska bli både spännande och intressant att på plats följa dramatiken under några dagar, fram till den spektakulära avslutningen med klättringen i monsterbacken Alpe Cermis i Val di Fiemme.
Slalombacken där Charlotte Kalla skrev skidhistoria 2008 med sitt segerryck förbi finska favoriten Virpi Kuitunen.
Ett oförglömligt norrbottniskt idrottsögonblick, som jag gärna velat uppleva igen.
Men det lär nog inte bli i år...