Jespers sköna seger. , Mias stora lyft, Marcus formjakt.
Det är mina rubriker för helgens krönika.
Det var hur ju kul som helst att Jesper Modin fick kliva högst upp på prispallen i världscupen för första gången i karriären vid världscupen i Düsseldorf.
Det är tvåmetersmannen verkligen värd efter alla sina hälsoproblem med huvudvärk, trötthet under lång tid, och en ständigt malande oro i kroppen över att inte läkarvetenskapen riktigt hittat orsaken.
Det märkliga är att Jesper trots detta förmått hålla humöret uppe, träna fullt ut, och prestera fysiska värden som har varit bättre än någonsin ...
I tyska Düsseldorf fick han belöningen tillsammans med nya sprintfyndet och västerbottningen Teodor Peterson, när de vann teamsprinten . Teodor avgjorde i spurten, men det var Jesper som bäddade för hans goda position innan slutsträckan genom att dominera, styra och ställa fältet av världsåkare.
Tre gånger har han fått kliva upp på världscuppallen. Utöver igår, i Liberec förra vintern , då svenska laget var tvåa i teamsprint samt i Rogla, Slovenien 2009 då han var trea individuellt i den klassiska sprinten.Under årens lopp har Jesper radat upp fina placeringar i världscupen, och var också femma på VM i Oslo senast.
Även i det individuella loppet i lördags var han på väg mot något fint, när det oturligt strulade och han vinglade bort sina chanser i den täta sprintstriden på upploppet.
Men Piteå-åkaren är helt klart i fin form och det ska bli spännande att följa honom framöver. Alla ska veta att Jesper också är vassare i klassisk sprint än i fri stil, som det handlade om i Düsseldorf, där det nu är bevisat: Det måste bli svenska pallplatser där. Nu såg det lite mörkt ut när Jesper och Teodor slog till.
Apropå Teodor så är hans utveckling sensationell, och stilen verkar inte ha minsta betydelse. Han är komplett efter att haft en klockren träningssommar. Vann klassisk sprint i Kuusamo och fristilsseger i Düsseldorf, och som han spurtade ner sprintess som ryske Petuchov och norske lördagssegraren Hattestad..
En höjdare i helgen var också att Tärendötjejen Mia Eriksson, Piteå Elit, också fick ett stort lyft.
Hon har likt Jesper dragits av stora hälsoproblem, men verkar nu vara rejält på G. Nådde semifinal i lördags och tangerade sin tidigare bästa världscupplacering, nia från 2008 också på flodbanken i Düsseldorf, där hon stortrivs.
Mia åkte också stabilt, stilfullt tekniskt, och med stort självförtroende i söndagens sprintstafett tillsammans med Hanna Brodin. Tyvärr gick duon bort sig i sista växlingen och de fick nöja sig med femteplats. Det var lite synd för de båda tjejerna hade betydligt i kroppen än de nu fick chansen att visa.
Mia Eriksson har dock kommit till landslaget för att stanna, och jag har alltid tyckt att hon, med sin naturliga snabbhet ska satsa allt på sprintskidåkningen. Den passar henne perfekt och där finns hennes framtid.
Storstjärnan Marcus Hellner utstrålar harmoni efter laddning på hemmaplan. Han har tränat hårt i veckan och med två tävlingar i helgen som tempohöjare . Han skulle givetvis vinna söndagens klassiska lopp på hemmaplan, och han gjorde det, enkelt och smärtfritt. Jag tror att olympia och världsmästaren med gott hopp kan åka ner till Davos i dag, och ladda för kommande helgs annorlunda tävling. Annorlunda därför att det bjuds på en ovanlig distans i det klassiska schweiziska skidparadiset Davos, nämligen 30 km fri stil..! Ska bli hur kul som helst att se vad han kan där. 15 fritt är hans specialare, men börjar formen komma för Dundrets stolthet, vilket jag tror, så kan han bli riktigt giftig på dubbla distansen också.