Krönika: Ett mäktigt styrkebesked av LF basket

Matchen var inte den bästa, det ska direkt sägas. Däremot var det ett mäktigt styrkebesked av LF Basket. Varför då? Jo, för att man vinner mot serieledaren trots att landslagsspelaren Martin Pahlmblad stannade på noll (!) poäng, att importen Tyrone Levett var iskall och dessutom fick en diskvalificerande foul, att Rudy Mbemba stannade på fyra futtiga poäng. Styrkebeskedet ligger i att då kliver spelare som Emil Salon (20 poäng) och Gustav Nyström (13 poäng) fram. John Rosendahls 26 poäng och 7 returer är också imponerande och vägvisande. Efter matchen var det en tämligen nöjd coach Kenttä som konstaterade att hans lag nu hade övertagit serieledningen och ämnade stanna kvar där. Sedan kan väl i alla fall jag tycka att om motståndarcoachen inte talar svenska kanske man ska köra hela presskonferensen på engelska. Det blir liksom lite mer rättvist då. Nu satt Vedran Bosnic och begrep inte ett ord av Kenttäs matchanalys. som sagt, inte särskilt inspirerande. Den var snarare märklig. En snabb titt på statistiken visar att det ändå bara blev 13-13 i turn overs. Det kändes som fler. Den saken är klar. LF vann matchen under korgarna med imponerande 45-17 och Johan Åkesson slet ner flest med sina nio returer. Nu gäller det att absolut, under inga som helst
omständigheter dra för stora växlar på den här segern. Man är, som bekant (läs Norrköping), aldrig bättre än sin senaste match. Och nu saknade Södertälje spelare som Johnell Smith, Kim Palmqvist och Wictor Grenthe. Smith är lagets bästa poänggörare, överlägset, och Grenthes kropp saknades i returtagningen. Ändå har jag svårt att se Södertälje vara med och slåss om guldet. Laget är lite för tunt, om än talangfullt, och jag tror att det kommer ta ut sig. Motståndarlagen kommer att lära sig Smith och då är alternativen lite för få. Även om jag blev vansinnigt förtjust i Mantas Giriskenas som både är välskolad och smart. Han sköt 10 av 12 tvåpoängare, var 100 procentig från straffkastlinjen och tog sex returer.
Högklassigt var ordet. Anfallet innan Tyrone Levett drog på sig en diskvalificerande foul irriterade jag mig över hans inställning. Han stod och sov i den defensiva returtagningen och lunkade sedan upp i anfall. Det är inga bra signaler. Överhuvudtaget tycker jag att det gick lite för långsamt. LF har aldrig spelat bra "gåbasket". Det gör man inte nu heller. jag inte låta bli att hylla Gustav Nyström. 21-åringen går från klarhet till klarhet och visar upp ett försvarsspel som sällan skådats i Pontushallen. Han börjar dessutom ta för sig mer och mer offensivt. Anfallet när han står ute vid trepoängslinjen, fintar tre-fyra gånger och sedan skjuter i bollen var helt sanslöst. Air Nyström levererar alltid,
på något sätt. Jag skulle inte vilja vara den som har Nyström
i ansiktet en hel match. Hu. Men ack så nyttig. På match, givetvis.
På träning, absolut. En blivande lagkapten.