En seger är alltid en seger. Oavsett hur den ser ut. Det här var väl ingen av LF Baskets bättre matcher, ändå lyckas man plocka hem segern. På bortaplan. I Norrköping. Utan Håkan Larsson. Stort givetvis. Rudy Mbembas spel är givetvis en stor anledning till att man klarade sig så pass bra utan Håkan Larsson. Ändå finns det mer att hämta hos Mbemba. Han slänger fortfarande bort alldeles för många bollar. Men man kan ha överseende med det när han levererar som han gör både offensivt och defensivt. Alltid skönt att det finns något att förbättra dock... Sedan klarar man av att spela bra försvar, visserligen inte matchen igenom - men nog länge, på både Andrew Mitchell och Jocke Kjellbom. Framförallt Gustav Nyströms försvarsspel på Andrew Mitchell. Där pratar vi full intensitet och hjärta. När höll någon Andrew Mitchell på åtta (!) poäng i en match senast? Och då ska man komma ihåg att han bara satte två spelskott. Tre poäng kom på straffar. Det är bara synd att domarna inte kan se skillnad på tufft, bra försvar och fouls. Det gör mig förbannad. Nyström borde ha med sig minst en offensiv foul i varje match. Johan Åkesson har spelat riktigt bra i början av den här säsongen. Men när han ställs mot Jocke Kjellbom blir han alltid sämre än vad han är. Mentala spelet: Kjellbom-Åkesson 1-0. Matchen i övrigt handlade det mest om bortkastade bollar och slarv. Här höjer många en röst för Norrköpings tuffa matchande i Europa och att det påverkar dem. Visst, så är det. Men det visste man när man gick in i det. Man har dessutom värvat för det och har därför ligans bredaste bänk. Även om det här inte var någon välspelad match tyder allt på att det här är lagen som spelar SM-final när säsongen lider mot sitt slut. Inget talar väl egentligen mot det. Man ska väl inte gnälla antar jag. Men jag tycker fortfarande att flera av domarna i basketligan håller för låg klass. Det hittades en hel del märkliga fouls i den här toppmatchen. Låt lagen spela, säger jag. Då blir det också en helt annan psykologi och det återstår att se om LF Basket kan hantera den då. Något som säger mig att man gör det i år är två saker. Eller saker. Personer, snarare. Rudy Mbemba och Tyrone Levett. Två riktiga vinnarskallar som kommer att bli bättre ju längre säsongen lider. Den här matchen var det dock två andra vinnarskallar som klev fram. John Rosendahl ser ut att vara i sitt livs form och Martin Pahlmblad börjar få bollen i rätt lägen. Då händer det också saker. Pahlmblad är inte bara ett vasst anfallsvapen. Han har också en stark defensiv, den kom fram ordentligt i den andra delen av matchen. När LF klev upp och spelade riktigt försvar medan Norrköping joggade hem. Skillnaden. Helt enkelt. Det ska bli spännande att se de här lagen fler gånger under säsongen. Men LF har i alla fall skapat sig ett litet mentalt överläge. Och det kan bli guld värt.
