Krönika: Bragden i Val di Fiemme
Jag fick mitt drömscenario, och Charlotte Kalla uppfyllde alla mina drömmar när hon brutalt knäckte Virpi Kuitunen i mördarbacken i Val di Fiemme.
Tittarrekord
Hela veckan har hennes framfart fängslat miljontals TV-tittare och i går stannade landet fullständigt, troligen med tittarrekord. Kalla-febern verkar ha engagerat alla. Jag har aldrig tidigare varit med om något liknande. Att personer, som aldrig haft något intresse för idrott, nu plötligt intresserat sig, kommenterat, velat ha synpunkter, och sedan följt varenda stavtag som tornedalsjäntan tagit nere i alperna.
Visst är det fantastisk prestation som Kalla gjort. Att blott 20 år gammal, i sin debut i det väldiga kraftprovet Tour de Ski, dag efter dag, åtta tävlingar på tio dagar, överprestera och lyckliggöra oss idrottsfantaster, och alla andra, är både ofattbart och otroligt.
Ett drömscenario
Det är sånt som man kunnat drömma om, men som aldrig händer. Nu har det hänt. Nu är Charlotte också bäst i världen på att åka skidor. Hon är världens skiddrottning och hon kan mycket väl stå som slutsegrare i den totala världscup hon nu leder när säsongen avslutas i mars. Det är så man får nypa sig. Som jag skrivit inför och under Tour de Ski var mitt drömscenario, det jag nu fick med, Charlotte Kalla i klart slagläge inför klättringen uppför slalomhanget. Detta sedan Charlotte tagit sig dit, trots både en bruten stav och ett dramatiskt fall i masstarten i lördags, där hon skrek "F-n", så det måste ha hörts ända till Tärendö. Sista dagen i touren var Charlotte iskall. De taktiska felsteg som hon några gånger visat på vägen mot "dödens backe", slalombacken Olimpia, var nu bara lärdomar. Kalla gjorde allt rätt, när det gällde, och i avgörandets stund. Då är tjejen alltid allra bäst. Nu vågade hon till och med släppa till lite mer än de 39 sekunder hon startade efter tidigare världsettan Virpi Kuitunen, innan klättringen började. Charlotte åkte "fort och stort", som hon så klockrent själv sammanfattade saken, och förivrade sig inte med risk för att dra på sig mjölksyra. I backen blev även jag lite fundersam när hon tidigt tittade bakåt, men snabbt började hon ta in tid och då förstod jag att saken var klar. Hon låg och "vilade upp sig" bakom Kuitunen ganska länge. Sedan kom släggan som förhandlade Virpi Kuitunen till en andraplansfigur.
Rycket var makalöst, jag bara flög upp och skrek ut glädjen. Förklaringen till framgången i den tuffaste av uthållighetsidrotter är givetvis hennes enorma syreupptagning som hon fått från sina föräldrar och sina gener. I det fallet verkar hon hålla sig upp emot samma nivå som länets olympiamästare Sven-Åke Lundbäck, som på sin tid satte ett rekord (94) i den vägen, som mig veterligt inte inte är slaget än i dag. Bra återhämtning
Tack vare sin syreupptagning återhämtar sig Charlotte bättre än någon annan tjej i världseliten. Tillsammans med hennes fantastiska skateteknik och väldiga kliv har skidvärlden knappast sett en bättre åkare i de branta backarna. Något hon delvis grundlagt på många rullskidpass på vägen upp till Dundrets topp under skidgymnasieåren. Jag hörde tidigare storåkaren och TV-kommentatorn Anders Blomqvist, hävda att Kallas genombrott i världseliten, är det största som hänt i svensk damskidåkning. Miljonklipp
Jag är nog böjd att delvis hålla med, även om det inte handlar om OS eller VM, där Toini Gustafssons, "Billan" Westins individuella storlopp väger tungt. Men glasklart slår genomslaget hos folket i stugorna alla tidigare rekord. Hennes körning innebär nu också att hon gör ett riktigt miljonklipp och blir ekonomiskt oberoende på kuppen. Det är bara att gratulera och det betyder mycket för hennes framtida utveckling mot nästa års VM, och OS året därpå. Nu behöver hon inte tänka på pengar och resurser, utan kan i lugn och ro koncentrera sig på träning och tävling. Kallas tillvaro kommer dock nu att förändras totalt. Sin ungdom till trots kommer hon att bli ett glödhett byte för både media, sponsorer och olika arrangörer som kommer att jaga henne för än det ena, än det andra. I det läget tvingas hon också lära sig att säga nej till uppdragen utanför skidåkningen, och det är nog inte helt lätt för Charlotte som på ett beundransvärt sätt ställt upp för oss alla så här långt. Men nu blir trycket ett helt annat och då måste hon välja sin satsningar för att få tid nog för sin träning. Den närmaste dagarna tycker jag Charlotte bara ska njuta av sin triumf i Tour de Ski och det faktum att hon nu leder skidvärldscupen totalt. Hon har drygt två veckor på sig att samla ny kraft till nästa världscuptävling, som avgörs i kanadensiska Canmore, där för övrigt en annan av länets skidess Christer Majbäck vunnit sin enda världscuptävling i en glansfull karriär. Leder världscupen
Kalla leder världscupen med 94 poäng före Virpi Kuitunen och 200 poäng före italienskan Follis och 300 poäng före jämnåriga norska esset Astrid Jacobsen. Jag ser framför mig en fortsatt kamp mellan i första hand Kalla och Kuitunen. Och banne mig. Det kan mycket väl bli så att Kalla också står som totalvinnare i Bormio i mars. Så bra är hon. Världens bästa skidtjej, som förstås framöver borde få ett riktigt monument i Tärendö och Pajala. I höst lär hon också bli en glödhet kandidat till Bragdguldet. Vem ska , även detta OS-år, stoppa henne..? Jag vill också i det här sammanhanget lyfta på luvan för alla eldsjälar och starka krafter som gjort Charlotte Kalla till världens bästa. De finns i klubben i Tärendö, på skidgymnasiet, i Malmberget och inte minst i landslaget där damtränarna och norrbottningarna Jocke Abrahamsson och Magnus Ingesson betytt så mycket för hennes utveckling.
Så jobbar vi med nyheter