Kiruna FF skulle spela sin sista hemmamatch för säsongen i division 2. Veckan innan matchen föll snön ganska så ymnigt och prognosen inför lördagen då Kiruna skulle möta Friska Viljor från Örnsköldsvik talade om ännu mer snö.
Beskedet från kommunen var lika iskallt som vädret – man ämnade inte öka värmen för att på så sätt tina planen. Lösningen enligt kommunen var att Kiruna FF själva skulle ta den extra kostnaden som det innebar att vrida på än mer värme.
– Kommunalrådet (Mats Taaveniku) ringde och frågade om vi skulle ta kostnaden för att slå på spetsvärmen. Svaret var ju egentligen nej, men vi tvingades ta den. Att ställa in matchen var inget alternativ eftersom att vi då hade kunnat bli tvångsdegraderade. Vi hamnade som gisslan hos kommunen, säger Tommy Stridsman, ordförande i Kiruna FF.
Enligt Stridsman så har klubben inte tidigare blivit debiterade för sådana åtgärder, men att det som hände skulle enligt honom innebära något mer än bara vid det tillfället.
– Skälet till att vi tvingades betala sa man var att ekonomin i kultur och fritid var så dålig. Från det datumet skulle det därmed inneburit att alla idrotter skulle tvingas betala driften av de arenor man använder.
Har ni betalat fakturan?
– Vi är inte överens ännu, men vi anser inte att vi ska betala. Ska vi börja betala 40-50 000 tusen för varje hemmamatch så blir det riktigt jobbigt för oss.
Är du orolig för att den händelsen blir framtiden också?
– Jag är egentligen inte orolig utan jag förutsätter att det var ett snedsteg av kommunen och en engångsföreteelse. Jag vet att det är som sämst just nu och kanske något år framåt. Vi kommer alla få kämpa och bidra, men vi betalar vår verksamhet på skattsedeln och det är väl inte meningen att vi ska bli dubbelbeskattade.
Stridsman lyfter fram en sak som är av största vikt för klubben och varför man inte gärna ser ökade kostnader för spel på sin hemmaplan.
– Vi har resekostnader på en miljon per år därför blir alla fördyringar extra tuffa. Det är viktigt för oss att samarbetet med kommunen funkar även om vi aldrig kommer vara överens i alla frågorna.
Kiruna FF är också kritisk till att Lombia med faciliteter inte längre håller någon högre klass där modulbyggnaden som fotbollen tvingades flytta till inte var byggd utifrån behovet som fotbollen hade.
– Vi lider av att kommunen har dålig ekonomi. Anläggningen är nedsliten sedan lång tid tillbaka, säger Stridsman innan han fortsätter:
– För några år sedan tvingades vi flytta ut från ishallen och då kände vi att det fick vara nog. Den här modulbyggnaden var ett misslyckande.
Kiruna FF hade när den var som störst ett medlemsantal om 1 000 medlemmar och då hade föreningen 500 aktiva. I dag är verkligheten någon helt annan. I dag har man 200 aktiva och det stora tappet kom då när Tarfalahallen rasade.
– Om vi inte får till en ny Tarfalahall inom ett par år så är det inte säkert att vi har någon fotbollsverksamhet i Kiruna om tre, fyra år. Vi har tappat hälften av alla ungdomar sedan den gamla rasade. Den är nyckeln till våran verksamhet.
Är du besviken på att man inte har kommit längre vad gäller återuppbyggnaden av hallen?
– Lite besviken är jag. Kommunalrådet (Gunnar Selberg) som satt vid makten när den rasade sa att den skulle stå klar redan hösten efter. Det var mera en dröm. Man skulle ha byggt den parallellt med utredningen av ansvarsfrågan.
Det är nu dryga fyra år sedan taket rasade in på Tarfalahallen, men fortfarande finns det ingen klar plan för hur, när och var hallen ska byggas upp igen. Ansvarsfrågan avgjordes tidigare i år och Kiruna Kommun tilldömdes en ersättning om 40 miljoner kronor.
– Jag vet att det inte tar sex månader att bygga upp en sådan hall, men så här länge ska det inte få ta.
Stridsman berättar vidare vilken effekt det fick för ett av lagen i föreningen.
– Det var 14-15 tjejer som slutade från ett av våra lag. Fyra av de som slutade hamnade i drogmissbruk redan året efter att de slutat. En av dem gick det väldigt illa för. Jag säger inte att det inte hade hänt om de hade fortsatt spela, men men...
Hur ser du på framtiden för Kiruna FF?
– Händer det inget dramatiskt så kommer vi att få svårt att hålla den kvalité vi har i dag. Vi kommer få svårt att få nog med egna produkter i a-laget. Jag tror att vi kommer finnas kvar, men på vilken nivå vet jag inte att det är rimligt att vi då spelar på.
Tommy Stridsman berättar om att idrotten är ett samtalsämne ganska ofta. Bland annat så lyfter man fram vad som hänt med idrotten under de 40 senaste åren.
– Vi brukar prata om Kiruna som idrottsstad. 1989 var Kiruna FF i näst högsta serien, ishockeyn det samma, handbollen var högt upp i seriesystemet, Christer Majbäck var i världseliten på skidor och "Lillen" Pääjärvi tävlade på internationell nivå. Var är vi i dag?
– På den tiden hade vi nog varit topp 20 sett till Sveriges bästa idrottsstäder – nu ligger vi nog ganska långt ner på den listan.
Låter det på politikerna som om att sådana saker är viktiga?
– Svar nej. Jag skulle säga att de flesta politikerna saknar idrottsintresse. De kanske kollar VM-finaler på tv, men den lokala idrotten struntar de i, säger Stridsman innan han avslutar:
– De pratar ofta om vikten av att ungdomarna idrottar och håller sig borta från problem, men politikerna förstår inte vidden av det dom pratar om. Politiker måste tänka framåt och vara visionärer.