Efter rubrikerna: ?Jag är lyckligt lottad?

Kuriren har pratat med basketstjärnan som i dag har ett nytt liv och en ny karriär på gång. ? Kanske att det som hände ändå var meningen? På något sätt skulle det hända så att jag kunde fortsätta i livet. På skärtorsdagen, den 24 mars, förlorade Plannja Basket den femte och a avgörande semifinalen mot blivande svenska mästaren Södertälje. Matchen slutade 80?83 och var det slutgiltiga beviset på att Plannja aldrig riktigt kom i gång under säsongen. 35-årige Eric Taylor, som värvats till klubben inför säsongen, kom aldrig upp i den klass som den svenska basketpubliken var van att se honom i efter guldtiden i Solna. En ömmande höft satte stopp för hans kvickhet och Plannjas tilltänkta snabba spel blev sedemera betydligt mer långsamt. Efter uttåget ur slutspelet samlades Plannjaspelarna för att på påskaftonen gå ut och festa tillsammans. Den festen slutade i tragedi. Eric Taylor, Rob Lewin och flera av de andra Plannjaspelarna hamnade mitt i ett gängslagsmål där smockan hängde i luften och flaskor ven genom lokalen. Det var just en flygande flaska som träffade Eric Taylor i ansiktet och skar upp ett stort jack under hans högra öga. Tappat hälften av synen Första rapporten var att Taylor skulle mista synen helt, men eftersom svullnaden lade sig konstaterades att man skulle kunna rädda delar av synen. I dag ? nästan nio månader senare står det klart att Eric Taylor mist 50 procent av synen.  ? Jag kommer att behöva ytterligare operationer men det är i alla fall klart att jag inte kommer att få bättre syn. Inte nu, men jag hoppas på framtiden och den forskning som bedrivs. Kanske att jag en dag kommer att kunna få tillbaka synen, säger Taylor när Kuriren får en pratstund med honom. Han tränar för fullt i hemstaden Michigan och är i god fysisk form. Basketmässigt är det dock över.  ? Jag vill spela på högsta tänkbara nivå och det kan jag inte göra. Jag har börjat acceptera att min basketkarriär är över som spelare, men det har varit en tuff övergång. Tuffare än jag någonsin hade kunnat tro, säger han. Vill bli coach Men Taylor har en gedigen basketgrund att stå på, han har varit proffs i flera länder och vunnit mästerskap runt om i världen. Det gör honom till ett hett villebråd som coach.  ? Jag har redan fått ett par erbjudanden om att börja coacha collegebasket men jag har tackat nej till allt hittills. Jag har velat ?landa? i min nya situation. Dessutom har jag passat på att umgås med familj och vänner här på hemmaplan, säger Taylor. Hur mycket tänker du på den kvällen när det hände?  ? Det blir ganska ofta, dessutom blir jag ofta påmind om det eftersom folk undrar och frågar. Jag berättar ganska ofta om vad som hände och det har varit positivt att prata om det så pass ofta. Man kan tänka sig att Eric Taylor skulle vara bitter över karriärens abrupta slut. En kille som är född och uppväxt i Michigan, USA, förlorar synen i ett gängslagsmål ? i Luleå. Den ekvationen låter tämligen orealistisk. Men inte desto mindre sann.  ? När jag inte visste om jag skulle tappa synen eller inte var det mycket tungt. Men allt eftersom tiden har gått känner jag mig lyckligt lottad. Kanske var det här meningen? Ett sätt för mig att gå vidare i mitt liv, säger Taylor. Framtiden är oskriven för Eric Taylor. Kanske blir den som coach för ett collegelag.  ? Jag slutade som spelare och lade en kärlek åt sidan. Jag måste hitta en ny kärlek i mitt liv och kanske kan det bli att coacha basket, säger han. Saknar basketen Taylor har också en hel del andra projekt på gång. Bland annat är han i inledningsfasen till att starta ett multigym i Michigan.  ? Allt ska finnas, basket, tennis, squash och styrkedel. Vi får se hur det blir men det är ett av mina projekt. Även om karriären som basketspelare är över har Eric Taylor bra kontakt med sina gamla lagkamrater i Plannja Basket.  ? De var min familj under tiden i Luleå och jag saknar dem. Jag brukar prata med dem någon gång då och då, säger han. När Kuriren berättar om Plannjas seger mot Solna och Derrick Tarvers makalösa uppvisning blir Taylor lite tystare.  ? Visst saknar jag basketen ? det gör jag. Men planen är att komma till Sverige under nästa år och hälsa på lite folk. Jag lärde känna många fina människor i Luleå under tiden där, säger han. Hur skulle du beskriva ditt liv i dag?  ? Jag är glad, positiv och optimistisk inför framtiden. Jag är ändå lyckligt lottad.