Dokument Hellner: Vägen till framgång

Det finns skidkultur uppe på stora berget Billingen på västkusten, där också SM i längd arrangerats. Inspirerad av pappa Thomas, som var en hyfsad åkare, och mamma Kerstin, som stöttade från första stund, började hans långa väg till framgång. Hans dröm har dock varit en berg och dalbana fram till nu, när han 24 år gammal står vid sina drömmars mål, som olympisk mästare, lördagen den 20 februari 2010. I motsats till många av dagens stjärnor hade Hellner det riktigt tufft som ungdomsåkare. Han gjorde inga bra resultat alls. Artonde på ungdoms-SM var inget att komma med när han ville komma in på ett skidgymnasium för att utvecklas. Marcus sökte till alla skidgymnasier i landet och hade främst förhoppningar om att komma in i närmast belägna Torsby eller Mora. - Jag var för dålig för att komma in, och det var nog ganska förståeligt med mina resultat, har Marcus sagt till mig många gånger när vi snackat början på karriären. Nobbades från skidgymnasium
Unge Hellner fick nobben från alla gymnasier, utom skidgymnasiet i Malmberget, där en viss Lars-Gunnar Pettersson var tränare. Han såg något hos Marcus, som tränarna på de andra gymnasierna inte sett, och gav honom chansen. - Visst funderade vi också, men jag såg hans järnvilja när det gäller träning, och utan den går det inte att bli världsbäst i en idrott som längdskidåkning. Det handlar om att träna otroligt mycket, säger Lars-Gunnar Pettersson morgonen efter OS-guldet medan han vandrar med hunden på höjderna i Malmberget tillsammans med hustru Kirsti och dottern Liv och samtidigt lite anfådd snackar olympiamästare Hellner i mobilen med undertecknad. Än i dag är L-G fylld av beundran för Marcus föräldrar som skickade i väg sin femtonårige son, ensam, nästan till nordpolen, för att plugga och träna skidor, bo inkvarterad och sköta sig själv. Snabbt fann sig dock Marcus tillrätta i Malmberget och började trivas med människorna och naturen, samtidigt som han njöt över de fantastiska träningsmöjligheterna, med stora myrar för löpning i dy till midjan, och med en härlig väg rakt upp till Dundrets topp där styrkan på rullskidor, syreupptagningen och modet sattes på prov. På skidgymnasiet kastade han sig även över tuffa studier, och valde den hårdaste linjen av alla, natur. Men den unge västgöten har alltid varit smart, och studierna har klarats med glans. Hittade sina bästisar
Tidigt hittade han kompisarna Johan Franzén, Isak Savilahti och Niklas Moberg , som också gick på skidgymnasiet. De är bästisar än i dag. Vid sidan om fick han också utlopp för sina stora fritidsintressen fiske, jakt, och skoter, som ytterligare stärkte banden med gruvmetropolen i norr. På skidgymnasiet la Marcus Hellner, tillsammans med LGP upp en "arbetsplan" för framtiden. En skiss hur han skulle träna för att vara som bäst vid 24-25 års ålder. Den planen kom också att bli väldigt lyckad, men resan till målet har absolut inte gått på räls. Han blev visserligen snabbt en av landets bästa juniorer, fick åka JVM 2004, men blev krasslig, drogs med skador, och kunde inte visa sitt bästa. JVM i Rovaniemi i mars 2005 gick dåligt och blev vändpunkten. Då insåg han att steget till världseliten var långt. "Tränar för dåligt"
- Jag är besviken, jag tränar för dåligt. De andra tränar mycket mer, konstaterade Hellner efter mästerskapet där en viss Petter Northug tog storslam. Marcus tog nya tag de kommande åren, vässade sin träning rejält och betonade skärpa och seriositet över hela linjen. Ett kännetecken för Marcus Hellner är att han hela tiden valt att gå sin egen väg i satsningen, precis som legendarer och tjurskallar som Jernberg, Svan och Wassberg, och inte minst senaste norrbottniske olympiamästaren på herrsidan före honom, Sven-Åke Lundbäck. Skillnaden kan möjligen vara att en snällare, vänligare, och mer ödmjuk person än Marcus Hellner får man leta efter. Han är också något av en ensamvarg, som i motsats till många av de flesta andra i landslaget, valt bort att bo och träna i Östersund. Det är ett val som Lars-Gunnar Pettersson också gillar, och som även jag tror bidragit till hans succé, och givit harmoni i livet. Förre svenske förbundskaptenen, norrmannen Inge Bråten, var en annan som tidigt såg Hellners kapacitet och styrka, och redan 2007 tog med honom till senior-VM, där framgångssagan Hellner inleddes med stafettbrons, för att sedan följas av världscupsegrar och toppinsatser i Tour de Ski. Slipat med Abrahamsson
Nuvarande förbundskaptenen Joakim "Jocke" Abrahamsson som varit hans personlige tränare på senare år, och slipat hans teknik till fulländning, har denna säsong givit honom ett lyft i den klassiska tekniken. I skejt finns ingen som åker så vackert som vår nyblivne olympiske mästare. Ni såg väl trycket i skejtskären och drivet i åkningen när han ryckte loss in på upploppet i OS. Det var skidåkning när den är som allra bäst.
Förmågan att ta ut all kraft ur kroppen, är en unik förmåga han har, som under gymnasieåren till och med tvingade honom till lasarettet i Gällivare en gång, med en befarad hjärtstörning efter ett träningspass. Men det var bara det att Marcus tagit ut sig så hårt att han tuppade av. Laddade om efter fjärdeplatsen
I sin OS-debut i Whistler tömde han också kroppen totalt, men missade medalj. Han kom tillbaka efter den urladdningen och var grym på upploppet i dubbeljakten. De senaste åren har han utkämpat många spurtstrider med norska fenomenet Petter Northug och fått vika ner sig. Marcus har dock aldrig grävt ner sig för det, utan hela tiden blickat framåt. Nu var det Northug som tidigt på slutkilometern fick vika ner sig, och i finishen var Hellner kungen som hyllades av kung Carl Gustaf efter triumfen. Marcus Hellner hade nått sina drömmars mål, men framtiden lovar mera.

Dokument Hellner: Vägen till framgång

Redan i tidiga ungdomsår hade lille parveln Marcus Hellner, på bondgården i Lerdala utanför Skövde, en dröm. Drömmen att bli bäst i världen i skidåkning.