Piteå Hockey spelade med fart, finess, vilja och glöd.
Luleå Hockey spelade knappt.
När matchen började ledde Piteå redan med 6–0 eftersom det spelar i division 1 och Luleå i SHL.
Regeln är inte bra för någon – den förstör mer än vad den gynnar. Att Luleå skulle lyckas göra mer än sex mål mot Piteå som leder ettan är på förhand en otroligt svår uppgift. 0–0 från start hade gett publiken i LF arena en mer sevärd match. En bättre fajt. Istället fick vi se ett rätt uselt Luleå som bara ville spela av matchen som vilken tråkig träningsmatch som helst.
Nivåskillnaden mellan serierna har krympt och kommer säkerligen att fortsätta göra det. Det enda rätta är att göra om systemet – annars får vi DM-finaler som helt saknar glöd.
Samtidigt ska Piteå hyllas.
Laget har många bra spelare och en handfull hade nog kunnat slå sig in i Luleås trupp. Jag tänker framför allt på tidigare Luleåjunioren Marcus Sandström som stått för elva poäng (4+7) på 12 matcher. Han var ständigt ett hot när han fick pucken i Luleås zon. Sedan har vi Magnus Isaksson, som har 154 SHL-matcher med Luleå Hockey i bagaget, och har gjort 20 poäng (6+14) på 12 matcher. Vi ska inte heller glömma stabila backen Olov Lundberg som spelade tufft men rättvis. Inte heller Alexander Selin, David Selberg, Johan Harju och målvakten Albin Ström .
Lagets stora stjärna Joakim Högberg – som öst in poäng – saknades dock men håller högre klass än ligan han spelar i.
Skrota 6–0-regeln och låt lagen göra upp utan handikapp. Den fyller ingen som helst funktion. Hur kul är det att vinna en ett guld trots att man inte ens har gjort ett mål?