I måndags kom Julia Nilsson hem från schweiziska Zermatt, vid glaciären under Matterhorn.
Tillsammans med freestylelandslaget har säsongen dragit igång på allvar med första lägret på snö. Och det här är en säsong då målet är tydligare än någonsin, för alla.
I februari inleds OS i ryska Sotji. Då vill alla vara som bäst, även Julia Nilsson – trots att hon inte vet om hon får åka ännu.
För att ta sig dit krävs att Luleååkaren, som lever och bor i Åre, tar minst två tolfteplaceringar på någon världscuptävling innan OS. Inte så mycket att fundera på allts.
– Det är bara att köra, säger hon själv.
Den 13 december inleds världscupssäsongen i Ruka, Finland, och därefter väntar ytterligare sex deltävlingar.
Trots att förra säsongen inte riktigt höll "OS-klass" tror Julia Nilsson att det är annorlunda nu.
– Försäsongen har varit väldigt bra, möjligheterna blir bara starkare och starkare. Allt har bara klaffat, delarna sitter bättre och självförtroendet är bättre – det mesta känns bara bättre och då är det lättare och roligare att åka, säger hon.
23-åringen kör samma upplägg som förra säsongen ("jobba, träna, trampolin") och håller fast vid 360 och bakåtvolt i repertoaren.
Och det är inte svårt att motivera sig.
– Varje träning vi gör så går tankarna mot OS. Det ligger där, säger hon.
Hur tänker du då?
– Det blir som en väldigt stark motivation. När jag tränar och det går tungt så tänker jag på OS och då går lättare. Det är OS som är målet och ger väldigt bra motivation att pressa sig själv att åka dit.
Hur stort hade det varit att ta en OS-plats?
– Det hade varit väldigt stort, det är ju en dröm att åka dit. Jag skulle inte kunna beskriva det faktiskt ... det är svårt att beskriva sådana saker i ord.
Vad är det som är speciellt med OS?
– Dels är det bara vart fjärde år och dels har det ju alltid funnits. Det är en samhörighet och rolig grej – alla sporter blir som en gemensam, det är inte bara min eller din sport. Det är allas sporter.
Hur mycket pratar ni om det i landslaget?
– Vi pratar om det hela tiden. Det är Jesper (Björnlund, tränare) och Per (Spett) som har varit där, men vi har pratat om massor av saker.
För trots att hon ännu inte vet om hon ska delta så har hon befunnit sig i Sotji flera gånger redan. Både mentalt och fysiskt.
Hon vet vad hon ska få uppleva. Om hon får uppleva det.
– Jag vet att vi tjejer inte kommer kunna gå på invigningen eftersom vår tävling är den första direkt efter, tar hon som exempel.
Du har redan upplägget klart?
– Det är lika bra att förbereda sig, så att man inte åker dit och är helt oförberedd. Sedan har vi ju åkt i den där backen och det är väldigt roligt.
Hur är den?
– Det är en backe som passar mig faktiskt, jag gillar den skarpt. Första gången vi var där snöade det fruktansvärt mycket så det var puder överallt, andra gången vi var där var det tvärtom – 15 grader varmt och slask. Det kommer vara en mjuk puckel – det är ett som är säkert, men det är en bra backe.
Och det passar dig?
– Ja, eller egentligen passar de flesta underlagen mig. Men jag gillar bara backens längd, lutning, allting - uppbyggnad av backen, säger hon.
Är det något annat du förberett inför OS?
– Vi diskuterar träningsupplägg och sådär, sedan kommer det vara lite fler åk på tävlingen. De har ett litet annorlunda upplägg med flera finaler. Nu kan det bli att man får åka fem åk totalt – först sållas en viss del bort, sedan en viss del och sedan en viss del.
Gillar du det?
– Det skapar mer möjligheter, jag har inte testat det tidigare men jag tror att det kan vara ganska bra för mig.
Hela året har hon förberett sig och i december börjar resan mot OS. Sedan inleds ett tätt schema med många tävlingar innan den olympiska elden tänds i Sotji.
– Det är bra – det ger mer möjigheter. Det blir spännande att se – det är många som satsar, säger Julia Nilsson.