Hans talang har varit välkänd i många år, men känslan är att resultaten ofta uteblivit när han lagt för mycket press på sig själv. Motgångarna förra vintern var lärorika och fick honom att tänka nytt.
– Jag har tvingats lära känna mig själv på ett annat sätt, och vet nu att om jag mår bra personligt, då åker jag också bra skidor, säger ”Gurra” som han kallas i kompiskretsen.
Sporten möter Gustav Lundbäck i ett dimmigt och regnblött Kåbdalis sedan han överlägset kört hem ett världscuptest inför premiären i Levi kommande helg, där fem åkare krigade om en plats.
– Jag kände i förväg att den platsen var min, och det känns skönt att jag nu får en av de fyra svenska platserna i Levi.
Gustavs intresse för alpint började sent. Han var elva år när hans tre år yngre bror tog med honom till Måttsund. Det stora lyftet som ung var USM-guldet i Gesundabacken.
– Egentligen var då som jag kände att jag kanske kunde bli något i sporten.
Hur ser du på karriären i stort?
– Ja, den rymmer både medgångar och motgångar. Jag har inte tagit mig fram på någon räkmacka, precis… Jag kämpade många år när jag hade bra resultat, men inte fick vara med i landslaget. Det blev till slut en sporre, att nu ska jag visa dem vad jag kan, och till slut kom jag med…
I landslaget har han både haft säsonger med fantastiska resultat ( som 2016), och säsonger med djupa dalar och oerhört jobbiga motgångar.
– Som förra säsongen då jag öppnade säsongen bra, och det kändes som jag tagit ett steg till i skidåkningen. Men sedan fick jag inte flytet som jag ville i de första tävlingarna i Europacupen. Körde ur. Det blev en ond cirkel. Mycket konstiga grejor som hände, och jag sjönk bara djupare. Till slut var jag på botten. Då var jag tvungen att ta ett rejält break, och jag åkte helt sonika hem från Europacupen med läger och tävlingar i Österrike, berättar Gustav öppenhjärtligt och med sorgsen blick.
Väl hemma insåg han också att något måste göras för att bryta en tråkig trend.
– Jag fortsatte träna och åka skidor, som var det enda som gjorde mig glad, och efter tre veckor hemmavid i lugn och ro så kunde jag starta om från noll igen. Jag fick också några hyfsade resultat i slutet av förra säsongen.
Trots motgångarna fick Gustav behålla platsen i träningsgrupp 1 tillsammans med OS-guldvinnaren André Myhrer och grabbarna, och att starta om från det läget upplevde han som lite plåster på såren.
Gustav matchar hela tiden sina landslagskamrater Andre Myhrer, Mattias Hargin och Bodens OS-sjua Kristoffer Jakobsen på träning, men han får inte ut sitt bästa i tävling. Det handlar mycket om det mentala, och i det sammanhanget är han tacksam för den hjälp han fått av legenden Thomas Fogdö och några till.
Gustav är dock beredd att kämpa vidare för att nå sitt mål att bli en åkare i absolut världstopp.
– André Myhrer är tio år äldre än mig , så jag har tid på mig om jag får det att lossna på allvar, säger Gustav leende.
Hur har det varit att komma tillbaka efter en tung säsong?
– Jag tycker det känts bra, och jag har också lagt om fokus i min satsning efter motgångarna förra vintern. Tidigare har jag satsat hårt både på slalom och storslalom, men bara stått och stampat och inget har hänt. Därför tog jag i våras beslutet tillsammans med slalomcoachen Helmut Grassl att lägga fokus på slalom, där det finns mest att hämta till en början. Och det har betytt att jag känt en enorm utveckling den här hösten, och tagit stora steg.
Ett viktigt inslag i förberedelserna för den säsong som nu startar i finska Levi har varit ett månadslångt träningsläger i Nya Zeeland i augusti där laget hade utmärkta förhållanden och bra träning.
En ny positiv sak för honom är att han nu också får tillgång till en egen serviceman tillsammans med storslalomåkaren Mattias Rönngren. Det är italienaren Matteo som kommer att vara med och sköta Gustavs utrustning vid tävlingar och läger.
Första avstampet blir finska Levi till helgen. Där har han startat två gånger tidigare, men inte fått något andraåk. Nu laddar han om från en startposition runt 80 och därifrån är det inte lätt att nå topp-30, men Gustav vet att pisten brukar hålla ganska bra i Levi även för åkare som startar långt bak.
Säsongens stora mål för honom är att förbättra sin FIS-ranking rejält (i dag 80 i slalom i världen) via pallplatser i Europacupen, och naturligtvis ta en plats till hemma-VM i Åre.
– Det är klart att jag vill köra där, slutar Luleås alpina ess.