Kommunen sa fel – miljonavtalet avslöjar Luleå Hockeys kostnad

Först slog Luleå kommun fast att Luleå Hockeys kostnader skulle öka med 1,7 miljoner kronor per år. Ett par veckor senare avslöjades exakta summan – som är betydligt lägre. Det visar första delen i Sportens nya granskning om miljonaffärerna mellan kommunen och Luleå Hockey.

8 oktober 2018 09:59

Tidigare i år offentliggjordes Luleå Hockeys största satsning någonsin. De skulle investera 42 miljoner kronor på att skapa en unik arenaupplevelse.

Miljardären, sponsorn och supportern, Jakob Porser, skulle betala 30 miljoner. Luleå kommun skulle också gå in med tolv miljoner kronor i den nya ljud- och ljusanläggningen.

De tolv miljonerna ska Luleå Hockey betala tillbaka genom ökade hyreskostnader.

Sporten har nu granskat hur mycket hockeyklubbens kostnader ökar till följd av kommunens investering på tolv miljoner.

I ett inledande skede tog vi kontakt med kommundirektören Mikael Lekfalk och den tidigare fritidschefen Helen Wiklund Wårell.

Båda var säkra på sin sak. Hockeyföreningens hyra skulle öka med 1,7 miljoner kronor, de närmaste tio åren, till följd av framför allt den här investeringen, men även tidigare sådana som skulle motsvara cirka fem miljoner kronor.

”Den investering på 12 Mkr, plus några tidigare investeringar, betalar Luleå hockey tillbaka på 10 år, 1,7 Mkr per år”, skrev Lekfalk i ett sms den 19 september.

– Egentligen blir upplägget så att vi räknar hem de där pengarna på lång sikt genom hyran, sa kommundirektören Mikael Lekfalk då.

Han sa också:

– Det är ett ganska bra upplägg. Man bränner inga skattepengar på upprustningen av Coop. Vi investerar och så kommer pengarna tillbaka. Det är en bra lösning för oss och Luleå Hockey.

När Mikael Lekfalk fick frågan vad hyran per månad låg på innan den här höjningen så hänvisade han till stadsbyggnadschefen Helén Wiklund Wårell, tidigare fritidschef i kommunen.

Luleå Hockeys nuvarande avtal med Luleå kommun löper ut 30 juni 2020, enligt Lekfalk.

I dag finns det flera avtal mellan parterna. Stadsbyggnadschefen Helen Wiklund Wårell reder ut:

– Stadsbyggnadsförvaltningen hyr ut hela Coop arena till fritidsförvaltningen som i sin tur hyr ut Coop Norrbotten arena till Luleå Hockey. Sedan har Luleå Hockey i sin tur ett drift- och skötselavtal med stadsbyggnadsförvaltningen, sa Helén Wiklund Wårell i mitten av september.

Hon sa vidare att kommunen tidigare skötte exempelvis spolningen av isen och städning av hallarna samt skötsel och underhåll av fastigheten.

– När avtalet gjordes om övergick också personal från fritidsförvaltningen till Luleå Hockey. Luleå Hockey driftar och sköter verksamheten och fastigheten. Annars skulle vi gjort det själva. Det här gör att det blir ett komplicerat upplägg. Kommunen köper nu den tjänsten av Luleå Hockey. Därför har de också ett drifts- och skötselbidrag.

Vad betalar ni för att Luleå Hockey ska sköta driften?

– Det är elva miljoner kronor per år, sa Wiklund Wårell.

Och vad ligger hyran på idag?

– Själva hyresavtalet ligger på en krona.

En krona i månaden?

– Nej. En krona per år.

Wiklund Wårell fortsatte:

– Jag kan förstå att det låter konstigt, men egentligen är hyresavtalet en formalitet. Kommunala lokaler hyrs sällan ut direkt av stadsbyggnadsförvaltningen till en extern hyresgäst. En annan förvaltning är hyresgäst mellan stadsbyggnadsförvaltningen och den externa, som i det här fallet är Luleå Hockey.

– Luleå Hockeys driftkostnad för hallarna är cirka 19 miljoner per år, så det minus drift- och skötselbidraget på 11 miljoner är ju egentligen deras hyra, men som sagt, upplägget ligger delat på två olika avtal.

Går det verkligen att säga att den mellanskillnaden är hyra?

– 19 miljoner är den peng de betalar för att drifta hallarna. Det är den kostnad de har. De har personal som spolar isen, städkostnader, energikostnader och så är de ansvariga för parkeringar med. De måste snöröja parkeringar och fylla upp med grus när det blir potthål. För att ta några exempel.

Men vad hade ni fått betala för marknadsmässig summa för driften och skötseln annars då?

– Då hade kommunen haft fem-sex anställda servicemän samt personal som skött städet. Och vi hade haft kostnader för energi, snöskottning och underhåll i fastigheten och så vidare. Nu betalar Luleå Hockey detta och de avsätter också pengar för årligt underhåll. Att prata om marknadsmässig hyra i en sådan här fastighet blir till viss del lite fel, säger Wiklund Wårell och fortsätter:

– Det ligger ju i kommunens intresse att det finns idrottshallar, badhus, motionsspår och liknande som våra medborgare kan nyttja. Dessa är alltid subventionerade med skattemedel. Marknadsmässig hyra kan vi prata om när det gäller kommersiella lokaler, och då också givetvis som en del av en fastighet.

I övriga frågor kring avtalet hänvisar Helén Wiklund Wårell till politiken. Sporten slog därför en signal till kommunalrådet Niklas Nordström för att få mer svar kring uppgörelsen med Luleå Hockey.

– Vi är väldigt nöjda med konstruktionen och vi upplever att det har varit väldigt framgångsrikt. Vi tycker att det är viktigt för bredd- och elitidrotten att kommunen äger själva anläggningen. Annars är det lätt att kommunen lika fullt blir sittande med notan om det blir några problem för föreningen. Det har vi sett på olika håll i Sverige att då hamnar ändå ”Svarte Petter” hos kommunen, säger Nordström.

I det här avtalet har Luleå Hockey möjligheten att sälja loger, driva restaurangverksamheten, hyra ut hallen till konserter och sälja arenanamnet. Kan man ändå säga att mellanskillnaden är deras egentliga hyra?

– Vi vill ju att de ska göra det. Det har varit framgången med både Coop Norrbotten Arena och Luleå Energi Arena. Att föreningarna skapar ytterligare intäkter på det sätt de kan. Det skapar väldigt många jobb och det är en viktig del av Luleå kommuns skatteintäkter som kommer den vägen. Vi uppmuntrar det och tycker det är en smart modell.

Oavsett om det är en konståkningstävling, konsert eller mässa så är arenanamnet Coop Norrbotten Arena. Har det varit aktuellt att kommunen ska ta del av intäkterna från det avtalet?

– Nej. Det har varit en bedömning i en helhet, i och med att Luleå Hockey tar ansvar för fastighetsskötsel som inte vi behöver beblanda oss med, att det är rimligt att ha det så, säger Luleås kommunalråd Niklas Nordström.

Siffran på det sänkta driftbidraget, som Mikael Lekfalk och Helen Wiklund Wårell uppgav den 19 september, stämmer dock inte. Luleå Hockeys kostnader ökar inte med 1,7 miljoner kronor.

2 oktober fick Sporten ta del av tilläggsavtalet mellan kommunen, stadsbyggnadsförvaltningen och Luleå Hockey. Det visar att Luleå Hockey årligen ska betala 1 327 437 kronor i tio år.

Både Lekfalk och Wiklund Wårell menar att de första prisuppgifterna enbart var preliminära och att man då inte hade full koll på vad investeringen skulle kosta, detta trots att det länge varit känt att kommunens insats i ljud- och ljusanläggningen låg på cirka tolv miljoner kronor.

– Den summa jag och Mikael gav för någon vecka sedan var preliminär. Nu har vi exakt vad investeringen kostade samt färdigt upplägg på hyrestillägg/avtal, du har fått en kopia där detta framgår, säger Wiklund Wårell.

Ni sa aldrig att de 1,7 miljonerna var preliminära siffror.

– Man utgick från upplägg i preliminära siffror. Jag ser inget konstigt i att det hamnar på något annat. Jag känner mig trygg med de förklaringar jag fått, säger Mikael Lekfalk.

Vad har du fått för förklaringar?

– Man har en uppskattning på ungefär vad det ska landa på. Sen blev det en mindre investering.

Du skrev i ett sms att Luleå Hockey skulle betala tillbaka både investeringen på 12 miljoner och tidigare investeringar. Vilka investeringar var det?

– Jag kan inte svara på det exakt i min roll. Men det går ju att ta reda på om man vill.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Henrik Danielsson Anton Olofsson