Det har gått åtta år sen som Johan Harju och Linus Omark tog dåvarande elitserien med storm och ledde Luleå Hockey till slutspel.
Om det var Daniel "Hento" Henriksson som då banade väg för Harju och Omark så var det den här Övertorneåduon som öppnade dörren för 90-talisterna hemma i byn.
En av dessa återfinns nu i Luleå Hockeys SHL-lag: Anton Toolanen, 20.
– Man har alltid sett upp till dem. De är från Övertorneå, så det är klart att man har tittat på dem. När man var jätteliten var man och kollade när de spelade i a-laget i Övertorneå och sen drog de till Luleå, säger Anton Toolanen och fortsätter:
– Det blir som en inspiration, man märker att det inte är omöjligt. Om de har gjort det så kan man själv ta den vägen och kanske också lyckas.
Ja, även om Övertorneå inte är världens största ställe så har de visat att det ändå går att bli vad man vill.
– Precis.
Många har ju gjort resan därifrån till Luleå Hockey, vad är det som gör Övertorneå så speciellt?
– Jag vet inte riktigt vad det är. Det är kanske nån magi i väggarna där i Tornedalium. Nä, men. Det finns alltid tillgänglig istid och vi har alltid haft jättebra och pushande ledare. Riktiga eldsjälar som har ställt upp frivilligt och tränat oss och så. Men framförallt har det alltid funnits istider.
Toolanen fortsätter:
– Man for aldrig hem efter skolan utan man åkte alltid till ishallen och sen for man på OK och köpte nån mat där. Sen hade vi träning på kvällen. Det är nog mycket det.
Du nämner eldsjälar. Varje gång jag har sett en ungdomsmatch med Övertorneå har Åke Harju (Johans pappa) stått i båset.
– Haha, där har du en eldsjäl. Han var alltid coach för oss när vi var yngre. Sen har vi Anders Pantzare också, han var också coach för oss hela vägen.
Så familjen Harju har betytt mycket för er på olika sätt.
– Det skulle jag säga. Det var Åke som drog med mig och fick mig att börja spela hockey. Både jag och Jonatan (lillebror Harju) började ett år tidigare med 96:orna på hockeyskolan.
LÄS MER: Luleå Hockey-talangen: "Drömt om det hela livet"
Året innan gymnasiet tog Anton Toolanen själv klivet från Övertorneå till Luleå Hockey.
Eller själv och själv – han fick sällskap av storasyster Anna.
– Jag fick en förfrågan om att komma till Luleå och syrran skulle också flytta hit, så då hakade jag på och lirade U16 här.
Bodde ni tillsammans?
– Första två åren bodde jag tillsammans med henne. Det var verkligen skönt att ha med syrran som stöd, säger Anton Toolanen, som året efter började på hockeygymnasiet:
– Då var det ganska självklart att jag skulle välja Luleå. Sen har jag gått hela ledet här.
...och inför förra säsongen fick du skriva ditt första a-lagskontrakt.
– Ja, det var riktigt kul. Det är en dröm man har haft sen man var liten.
I Övertorneå växer man väl upp med Luleå Hockey.
– Så är det. Luleå Hockey är ju laget där och jag har alltid hejat på Luleå sen jag var liten. Det är extra kul då att få spela här, för det har som sagt alltid varit en dröm, säger Toolanen och kommer återigen in på att Johan Harju och Linus Omark ligger bakom en del av det:
– De var också lite av en anledning till att man kollade mycket matcher, för att de var med. Åke Harju var ju och såg varje hemmatch när Johan spelade, så då brukade jag och lillebror Harju följa med och kolla.
Det låter som att du genom åren nästan har blivit som en extrabrorsa Harju.
– Haha. Nja, nästan.
...och nu är planen att slå dig in i a-truppen på allvar?
– Jajamen, det är det.
Hur ska du lyckas?
– Det är bara att träna hårt under sommaren och försöka förbättra mig i allt som går. Sen ska jag verkligen ta till vara på chansen när den väl kommer och visa att man vill vara med och ta en plats.
20-åringen debuterade i SHL mot Färjestad borta på annandagen 2014 och totalt har han hittills hunnit med 25 matcher i högstaligan.
Den erfarenheten tar han nu med sig in till kommande vinter.
– I början är allt så nytt och det känns så stort. När man kommer upp som yngre är man riktigt nervös, men ju mer man har fått vara med desto mer trygg känner man sig. Det är inte samma nervositet och så där, säger Toolanen.
Ni är många unga killar som kommer upp nu och slåss om speltid. Är det inspirerande eller kan det bli en belastning?
– Det är bara inspirerande. Vi alla har samma mål, att slå sig in och ta en plats. Vi drillar och pushar varandra, så jag ser det bara som nåt positivt.
Under fjolårsäsongen fick Anton Toolanen bland annat se Isac Lundeström och Einar Emanuelsson slå igenom på den stora scenen.
Det inspirerar 20-åringen i hans jakt på att få kliva fram i rampljuset.
– Det är klart att man själv vill få de rubrikerna och så men samtidigt är man glad för deras skull. De har också jobbat riktigt hårt och de tog chansen när de fick den och fick bra med speltid båda två. Så det är kul för dem men samtidigt blir det också ett driv för en själv. Att "nu jävlar vill jag också visa vad jag går för".
Kan det vara skönt för dig att få smyga lite grann? Nu är det ju Isac och Einar som fått mycket fokus och du kan i lugn och ro ta det steg för steg.
– Man kan ju se det så. Det blir som inte riktigt lika många ögon och fokus på mig, men det är bara att försöka jobba hårt och ta chansen när man får den.