”Är det populism att värna om bra skolor” - frågar sig företrädare i Luleå för C, L, KD och Sjkp retoriskt i en insändare i tisdagens Kuriren. Detta som genmäle på den anklagan om populism som S riktat (även av Niklas Nordström i samma dags NSD). Tyvärr ett rätt urvattnat svar från borgerlighetens ”små partier”. Själva frågan är vad jag förstår varifrån man ska ta besparingarna om inte från skolan?
Jag anser fortfarande, som jag klargjorde i en krönika i veckan som gick, att det är en olycklig landsbygdspolitik med skolnedläggningar som S bedriver. Och jag tänker ofta på hur Boden verkar kunna klara av att hålla små skolenheter vid liv i en tydligt profilerad landsbygdssatsning. (Välkommen in i samtalet förresten Claes Nordmark!) Därför tycker jag det vore så befrämjande för debatten om S tydligt kunde redogöra för de alternativ till besparingar de vägde mellan och varför dessa valdes bort. Samt från den borgerliga sidan - och föralldel även från Vänstern - lite mer konkret hur de ska finansiera de besparingar som Luleå tycks vara tvingade att göra. Det duger liksom inte med ett slappt ”Besparingar måste tas där de gör minst skada.”
Det tråkiga och uppslitande i hela denna debatt är att ingen verklig dialog syns vid horisonten, ingen svarar på den andres frågor. Och vi väljare / medborgare lämnas i ett tomrum och får onödigt svårt att orientera oss.
Jag avslutar som Cato: För övrigt anser jag att Vitåskolan ska bevaras.
Andreas Hoffsten