DEBATT. För att klara samhällsutmaningarna behöver vi undvika situationer där det offentliga Sverige och näringslivet hamnar i ett motsatsförhållande. Norrbottens kommuner behöver se över sin osunda konkurrens.

Byt perspektiv för ett ögonblick och kliv in i en företagares vardag. En typisk företagare har ofta tagit stora privata risker för att bygga upp verksamheten och jobbar långt över heltid. Företag i Norrbotten är väsentliga för en levande landsbygd. De bidrar med arbetstillfällen till orten och skatteintäkter som finansierar välfärden. Men hur påverkas viljan att jobba nästa kvällspass, ta nästa risk och våga göra nästa stora investering, om kommunen samtidigt tar kunder med hjälp av skattesubventionerade priser eller tillgång till infrastruktur?

När man frågar företagen är det tydligt att konkurrensen är ett utbrett problem. I Svenskt Näringslivs enkät från 2018 svarade 30 procent av de över 30.000 företagen att de upplever att kommunen i stor eller ganska stor utsträckning tränger undan privat näringsverksamhet.

I Konkurrensverkets undersökning från 2017 svarade 27 procent av de 6.000 företagen att de möter konkurrens från offentliga aktörer, framför allt kommuner. Det handlar om transport, tvätterier, brandskyddsutrustning, VVS-tjänster, städtjänster och gym- och spaverksamheter, för att nämna några av de många områden där osund konkurrens förekommer.

Snedvridningen kan se ut på olika sätt. Ett kommunalt gym i subventionerade lokaler kan hålla lägre priser än ett privat gym som betalar full hyra. En kommunal arbetsmarknadsinsats med skattefinansierade lokaler och extratjänster kan sälja tjänster till ett pris som företag inte klarar. En kommun kan marknadsföra brandutrustning och utbildningar i samband med att man genomför brandtillsyn och få en orimlig fördel gentemot privata konkurrenter. En kommun kan bedriva verksamheten med förlust år efter år utan att riskera konkurs.

Tre effekter förenar de olika typerna av osund konkurrens: dels skadar det företagen, dels skadar det kommunens rykte som en företagsvänlig kommun och dels skadar det ortens utveckling. När företag får möjlighet att konkurrera på lika villkor kommer den bästa lösningen till det bästa priset att stå som vinnare. De skickligaste företagarna får möjlighet att växa och får utrymme att investera i nya varor och tjänster.

När en kommun medvetet eller allt som oftast omedvetet konkurrerar på ett osunt sätt blir det svårare för företag att etablera sig, växa och tillväxten skadas. Dessutom riskerar skattepengar att läcka till onödiga subventioner, istället för att gå till verksamheter i kommunen där pengarna behövs mer.

Varje kommun kan göra tre enkla saker för att minska risken för osund konkurrens:

1. Inventera säljverksamheten som kommunen idag bedriver mot privatpersoner och företag. Säljer kommunen markarbeten till villaägare, beställningstrafik genom bussbolaget eller kanske måleritjänster genom bostadsbolaget?

2. För en dialog med näringslivet innan kommunen tar ställning till hur säljverksamheten ska hanteras, så att alla perspektiv kan vägas in.

3. Inrätta en policy för kommunens säljverksamhet, där det klargörs vilka principer som gäller, hur de ska efterlevas och hur kommunen ska följa upp att policyn följs.

För att klara de utmaningar som vi står inför behöver vi jobba mer tillsammans – inte skapa situationer där det offentliga Sverige hamnar i ett motsatsförhållande till näringslivet. Med dessa tre steg tar vi oss en bra bit på vägen som skapar en sund konkurrens.

Hans Andersson,

regionchef, Svenskt Näringsliv Norrbotten