Sedan i somras har debatten om skogens roll för klimatet böljat fram och tillbaka i många medier, både lokalt och nationellt. Diskussionen är bitvis rätt yvig, där skogsbruket ibland beskrivs som ett klimathot och ibland som den stora räddningen. Skogen har fått en central roll i klimatdebatten och det är bra att åsikter bryts. Men inte sällan utesluts viktig kunskap och fakta överdrivs och hårdvinklas.
Som myndighet, med ansvar för att balansera skogsproduktion med samhällets miljömål, menar vi att ett aktivt skogsbruk bidrar till minskad klimatpåverkan och till samhällets omställning från fossilberoende till en bioekonomi. Om det sker på rätt sätt.
Tack vare samhällets krav och skogsbrukets ambition att se till att ny skog kommer upp efter varje avverkning, har de svenska skogarna ökat sitt kolförråd kontinuerligt under de senaste hundra åren. Skogen lagrar koldioxid och därmed minskar utsläppen i atmosfären. I dag ligger den årliga avverkningsnivån på cirka 80 procent av tillväxten i skogen. Över tid avtar ytterligare inbindning av kol eftersom skogens kolförråd blir mättat.
Skogsbruket ger, via sågverk och skogsindustri, förnybara material i form av trä, kartong och papper. Det gör att vi använder mindre av betong och oljebaserad plast som ger koldioxidutsläpp till atmosfären när det produceras.
Restprodukter från skogsbruket som trädtoppar, grenar och bark och andra rester från skogsindustrin ger värme och el och kan också ge mer fordonsbränslen framöver. Den användningen ersätter därmed den nedbrytning som annars skulle skett i skogen eller på tippen. Det handlar också om att få fram nya spännande produkter där trä ersätter fossil olja som råvara inom nya områden, till exempel i kläder.
Därför driver Skogsstyrelsen på en utveckling i dialog med skogsnäring och miljöintressen för att på ett klokt sätt möta klimatförändringar och en möjlig ökad efterfrågan på virke. Det handlar om hur vi återbeskogar, röjer och gallrar skogen för att den ska tåla stormar, skadeinsekter och svampsjukdomar bättre.
Det handlar också om att få mer kunskap med hjälp av den laserskanning som nu inletts av Sveriges skogar. Med informationen från den kan åtgärderna i skogen planeras bättre till exempel leda till färre körskador.
Det omfattande viltbetet på tall- och lövplantor måste också motverkas för att minska tillväxtförlusterna men också förhindra att skogsägare ger upp när betesskadorna på tallen blir för stora och istället planterar gran på marker som är bättre lämpade för tall.
På många håll sker just nu en kraftsamling för att ta fram en regional skogsstrategi. Där kan skogen bli en tillväxtmotor i regionen med alla dess möjligheter från friluftsliv och turism till jobbskapande skogsbruk, träindustri och skogsteknik. Då behövs förstås också ökad miljöhänsyn och andra satsningar för att nå miljömålet Levande Skogar.
Det finns stora förväntningar på vad den svenska skogen kan leverera. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans med alla aktörer för att förverkliga förväntningarna på ett skogsbruk som är lönsamt, varierat och långsiktigt hållbart.
Staffan Norin,
chef för region Nord, Skogsstyrelsen