Oproportionerligt hög koldioxidskatt

Var går smärtgränsen för vanliga svenskar som behöver bilen i sin vardag?

7 augusti 2018 06:00

Riktpriset på bensin höjdes med tio öre till 16 kronor och 26 öre under måndagen. Dieseln följde med upp till 15 kronor och 86 öre. Det är den högsta nivån hittills.

Det globala oljepriset rusar. Till detta bidrar bland annat att USA sagt upp kärnenergiavtalet med Iran och beslutat att återinföra en rad sanktioner som drabbar den iranska regimens oljeindustri. Den svenska kronan är dessutom väldigt svag, framförallt i förhållande till dollarn, vilket gör oljan dyrare i kronor. Men priset på en liter svensk bensin består till cirka två tredjedelar av skatt och moms. Endast en bråkdel av priset svensken betalar vid pumpen bestäms av oljepriset.

Inför valet 2014 lovade den blivande finansministern Magdalena Andersson (S) att inte höja skatten på drivmedel eftersom ”det är jättedyrt att tanka bensin som det är”. Bara månader efter att Andersson blivit minister använde hon ett oljeprisras som förevändning för att höja skatten. Oljepriset gick snart upp igen men skattehöjningen blev kvar.

Den indexering som regeringen införde 2017 innebär dessutom att skatten på bensin och diesel per automatik höjs varje år, utan att ens behöva fatta beslut om det i riksdagen. Ett slugt sätt att i tysthet höja skatterna på drivmedel.

Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Åtta av tio resor sker med bil. Utanför de centrala delarna av storstäderna nio av tio. Mot bakgrund av hur Sverige fungerar utanför storstädernas kollektivtrafiknät ter sig skattehöjningarna på bensin och diesel inte bara som svekfulla utan dessutom verklighetsfrämmande.

Var går smärtgränsen för vanliga svenskar som behöver bilen i sin vardag? Vid 17 kronor per liter? Eller 20?

Vid mandatperiodens slut i september har den tredjedel av bilisterna som kör över 2 000 mil per år betalat in 5 870 mer i skatt, enligt en beräkning från Skattebetalarnas förening. År 2020 beräknas Sverige ha den högsta bensinskatten i världen, enligt Bil Sweden.

Timbro publicerade 2016 en rapport av nationalekonomen Jacob Lundberg, som visade att den svenska koldioxidskatten är ungefär tre gånger för hög i förhållande till vilken skada utsläppen åsamkar och att ”bensinskatten bör sänkas med minst 2,50 kr per liter om den ska motsvara bilismens samhällsekonomiska kostnader”.

Just nu pågår en utvecklingskamp om vilka drivmedel som ska ta över efter bensin och diesel. Det kan bli el, vätgas, biogas eller något annat som driver morgondagens bilar. Men man måste ändå ifrågasätta om det verkligen är rimligt att staten under övergångstiden fortsätter att straffbeskatta just bensin och diesel till den grad att det går ut över vanliga människors möjligheter att leva på landet och pendla till jobbet, affären och fritidsaktiviteter.

Ledare

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johan Eriksson