Hur stor del av alla de insatser för miljön som företag och politiker ägnar sig åt gör verklig nytta? Och hur stor del är mest för syns skull?
Klarna är ett svenskt bolag som hanterar betalningar online och som har vuxit snabbt på kort tid. Företaget har nu cirka 2 500 anställda, varav de flesta arbetar i Stockholm. I dagarna anordnade Klarna en konferens i Berlin. 1 000 anställda från Stockholm skulle dit. Men Klarna har, som så många andra företag, högt ställda miljöambitioner. Digitaltidningen Breakit rapporterar att Klarna har satt upp målet att bli klimatneutrala lagom till årsskiftet.
Då duger det förstås inte att flyga 1 000 anställda till Berlin. Man kan ju fråga sig varför konferensen inte kunde hållas i Stockholm till att börja med? Eller varför ett modernt företag inte kan hitta en digital lösning för att sammanföra anställda i olika länder?
Nåväl. 250 klarnauter – så kallar företaget tydligen sina anställda – fick åka tåg. Och 24 stycken fick cykla.
Iförda rosa cykeltights och rosa cykeltröjor – bilderna finns på Instagram – tillryggalade de 967 km från Stockholm till Berlin. Det är som att cykla från Boden till Stockholm.
Jag betvivlar inte att de cyklande hade ett skojigt litet äventyr. Särskilt obekvämt var det nog inte heller. De 24 klarnauterna hade nämligen en följebuss där de kunde äta och vila.
Ja, precis. Det gick alltså en buss exakt samma sträcka som de cyklande färdades. De hade således lika väl kunnat åka i bussen och spara in den tid som cyklingen tog.
Men då hade det förstås inte blivit något miljöjippo av det hela. Inga Instagrambilder och ingen artikel i Breakit där Klarnas hållbarhetsarbete hyllas.
Greenwashing kallas det när företag använder miljöåtgärder mer som ett sätt att marknadsföra sig än för att faktiskt göra någon skillnad. Det är bra att miljöfrågor står högt på agendan. Men det innebär en risk att de kidnappas för PR-syften.
Regeringen har beslutat att införa en skatt på tre kronor per plastpåse. Det är ren symbolpolitik.
Konjunkturinstitutet, som har granskat reformen, menar att den kan leda till ett ökat resursutnyttjande. Fler kommer att använda sådana där tygpåsar som ser så ekologiska ut, men som inte alls är särskilt miljövänliga. De måste användas flera hundra gånger för att få en lägre miljöpåverkan än plastpåsarna. Dessutom kommer många att köpa andra plastpåsar att lägga soporna i. För miljön är då inget vunnet.
Men regeringen kan framstå som räddare av världshavens valar och delfiner. Ett litet grönt skimmer och så förstås, 2,9 miljarder mer i statskassan.