Den svenska statsförvaltningens huvudperson, Axel Oxenstierna, levde och verkade under 1600-talet. Även idag använder vi till viss del hans länsgräns system. Axel var under sin tid inte främmande för att förändra sitt upplägg om det visade sig nödvändigt, vilket dagens ansvariga har svårt att leva upp till. Landstingens breda arbetsuppgifter har sedan 1860-talet förändrats till att fokusera mest på sjukvårdsektorn. Landstingen återgick sen till ett bredare ansvarsområde och ändrade därför namnet från Landsting till Region. Vilket innebär ökade kostnader och en tidsmässigt krävande startsträcka.

De nya regionerna styrs till stor del av lokala politiker och tjänstepersoner. Regeringen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) samt Skatteverket med flera, ger information om vad som skall implementeras och förväntas ske i regionerna. De lokalt valda politikerna kämpar dessutom för att tillgodose väljarnas behov i sin region, vilket innebär att helhetsbilden för riket kommer i bakgrunden. Det fysiska antalet personer i regionen styr till stor del fördelningen av resurser, vilket i sig innebär att glesbygdsregionerna får stora problem att leva upp till mottot.

Vårt hälsosystem brister på ett antal punkter, vilket innebär onödigt lidande och skenande kostnader: Lönenivåer, orimliga väntetider för ett stort antal diagnoser, en ojämlik vård i/mellan flera regioner, otidsenliga joursystem, resursbrister samt alarmerande dålig ekonomi i vissa regioner, konkurrens och samarbetsproblem mellan regioner, samt att patienter skall få vård efter sina specifika förutsättningar.

Listan kan fortsättas med ett stort antal viktiga punkter för många diagnoser, men om vi för närvarande baserar vårt ställningstagande på ovan uppräknade brister så är dagens läge alarmerande och behov av förändring akut.

Jag vill ge ett exempel på ett märkligt agerande av Socialstyrelsen. Prostatacancer är vår största cancersjukdom, 10 500 män per år får diagnosen och 2 400 män dör årligen i sviter av sjukdomen. Professionen och prostatacancerföreningarna har under flera år kämpat för allmän screening av män mellan 50-70 år. Socialstyrelsen behandlade ärendet i fjol, man beslutade då att inte tillstyrka screening. Efter kraftig press backade man och gick ut till alla 21 regionerna och sade, ni som önskar kan prova på att testa (fick inte kallas screening?!) män i er region, varje region fick 400 000 kronor för att påbörja sin testning. Vissa regioner hade redan börjat, andra kanske skall börja, medan ett antal regioner sade att vi avvaktar. Vilken sorglig soppa, det blir dyrt och ojämlikt i hela landet. En vild cancertestning har nu uppstått för män 2019.

För att skapa framtidens moderna sjukvård, där en åldrande pigg befolkning samt en stor del invandrade personer kräver en tillämpad vård i hela riket, är en radikal förändring av vårt nuvarande sjukvårdssystem ett måste. Jag föreslår att:

• Vi skapar ett Sjukvårdsverk, med säte i Härnösand vars uppgift är att styra Sveriges sjukvård centralt samt att Regionernas roll i sjukvården upphör.

• Vi tillsätter en arbetsgrupp på 5 personer, bestående av de bästa krafter vi har med personer från näringslivs- och samhälls utvecklings sidan. Arbetsgruppen skall arbeta fram effektiva, fungerande riktlinjer för vårt Sjukvårdsverk.

• Samtliga regioner redan nu ska planera för Sjukvårdsverket som startar sin verksamhet den 1 juli 2025.

Sveriges 21 förenta stater måste sammanfogas till ett Sjukvårdverk för att vi skall få en fungerande ekonomisk framtida vård i hela vårt land.