Den svenska kronan har sedan 2013 förlorat omkring 25 procent av sitt värde mot euron, 40 procent mot den amerikanska dollarn och 20 procent mot det brittiska pundet, trots brexit-oredan.

Försvagningen av kronan har visserligen gett de svenska gruvföretagen ytterligare skjuts, mitt i en internationell högkonjunktur, eftersom det gjort svensk järnmalm relativt sett billigare utomlands.

Men både Boliden och LKAB varnar i Dagens Industri för konsekvenserna av Riksbankens expansiva pennigpolitik då kronraset invaggat gruvindustrin i en falsk trygghet.

”När vi tjänar pengar lätt så kanske vi inte får det omvandlingstryck vi skulle vilja ha i verksamheten. Det är inte till fördel för produktiviteten på sikt”, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

”Skulle det här bestå så är jag övertygad om att konkurrenskraften börjar sjunka, för svensk industri i bred mening. Och om marknaden viker samtidigt som kronkursen stärks, då drabbar det oss dubbelt”, säger LKAB:s vd Jan Moström.

Gruvnäringen har, på grund av den svaga kronan, under ett antal år har framstått som mycket starkare än den är. Detta, i kombination med Miljöpartiets starka gruvmotstånd, har i sin tur skapat passivitet inom politiken.

Ingenting har ansetts behöva göras åt de långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser som år efter år håller tillbaka lovande gruvprojekt eftersom Sverige ändå ”står starkt som gruvnation”. Inga tillväxtskapande reformer har bedömts nödvändiga. Regeringen har tvärtom höjt skatten på diesel till gruvmaskiner och infört ett förbud mot uranbrytning.

Det är illavarslande. Sverige, som 2013 räknades som världens bästa land för gruvinvesteringar, har i dag sjunkit till plats 16 i Fraser Institute:s stora rankning av var någonstans i världen det är mest attraktivt för gruvbolag att verka.

Om situationen upplevs som frustrerande i dag för, när järnmalmspriset är högt och den svaga kronan gör det lätt för svenska exportföretag att tjäna pengar, vad händer då när världsmarknadspriset på järnmalm sjunker och kronan stiger i värde?

Att bygga exportframgångar på en svag växelkurs är i längden inte alla positivt för Sveriges konkurrenskraft.