Insändare Nu är Lulebo AB:s underhållsskuld på ”uppemot” 2,7 miljarder uppe på bordet igen.

Skulden fanns inte redovisad i bolagets årsredovisning (balansräkning) för år 2017 och där fanns inte heller någon upplysning om skulden, vilket är förvånande mot bakgrund av årsredovisningslagens regelverk. Enligt lagen ska upplysning lämnas i förvaltningsberättelsen ”om sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat”. Skulden på 2,7 miljarder förefaller vara kvalificerad för ett sådant upplysningskrav, inte minst eftersom beloppet är nästan dubbelt så stort som bolagets egna kapital 1,3 miljarder 2017-12-31.

Aktieutdelningen till kommunen på 400 miljoner utgör en del av vinsten från bolagets försäljning av fastigheter till Heimstaden och Rikshem. Den rimliga frågan uppkommer om varför kommunen har beslutat om en utdelning från Lulebo om bolaget samtidigt har en skuld på 2,7 miljarder avseende eftersatt underhåll. Självklart hade både kommunen och Lulebo kunskap om skulden när kommunen fattade beslutet om utdelningen. Kommunalrådet motiverade utdelningen med att ”Lulebo var översolida och det är ingen sund affärsverksamhet. Därför gjorde vi som ägare en utdelning och använder nu pengarna för sociala ändamål”.

Men hur kunde Lulebo vara översolida om det samtidigt fanns en skuld avseende ett upparbetat underhållsbehov på upp till 2,7 miljarder kronor, ej redovisad i balansräkningen som skuld, och till belopp dubbelt så stort som bolagets egna kapital?

Det skrevs i tidningarna att aktieutdelningen ”gick stick i stäv med Lulebos egen vilja. Bara delar av styrelsen kände till planerna. Beslutet förankrades via informella samtal där styrelsens ordförande Emma Engelmark och Lulebos vd Anna-Stina Nordmark Nilsson deltog, tillsammans med högsta kommunledningen. Det bekräftar kommunalrådet Niklas Nordström (s)”.

”Det är inget märkvärdigt att det går till på det viset”, tyckte Nordström.” Vidare skrevs: ”Utdelningen går dock tydligt emot det styrelsebeslut som Lulebo tog i mitten av maj, där bolaget föreslår Luleå kommun att vinsten ska balanseras. Detta trots att Nordström förra veckan sade att initiativet kom från Lulebo.”

Mattias Karlsson (M) fällde den märkliga kommentaren ”Det är rimligt att ägaren föreslår utdelningen i det här fallet, eftersom styrelsen inte vet vad pengarna ska användas till”. Men lever Karlsson verkligen i den villfarelsen att en bolagsstyrelse, som ett beslutsunderlag i utdelningsfrågor, ska eller vill veta vad ägaren tänker använda utdelningen till? En bolagsstyrelse har ingenting att göra med vad ägaren tänker använda aktieutdelningspengar till.

Det är ovanligt att en bolagsstyrelse inte föreslår aktieutdelning men att ägaren ändå beslutar om sådan. Den sedvanliga ordningen är att ägaren signalerar till bolagsstyrelsen om utdelningsönskemål, varefter styrelsen i årsredovisningen föreslår utdelningen. En rimlig slutsats blir därför att Lulebos styrelse ansåg att pengarna behövdes i bolaget, ett behov som minst sagt tycks finnas med tanke på det eftersatta underhållets storlek.

Har aktiebolagslagens krav för att bolag ska tillåtas lämna aktieutdelning till ägaren beaktats, kan man fråga sig. Vinstutdelningen ska vara ”försvarlig med hänsyn till vad som sägs i lagens 17 kap. 3 § andra och tredje styckena” och där sägs att bolaget får ”genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till:

1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och

2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.”

Var en aktieutdelning på 400 miljoner kronor ”försvarlig” om bolaget samtidigt hade en skuld på upp till 2,7 miljarder kronor för eftersatt fastighetsunderhåll? Bolagets egna kapital vid 2017 års utgång uppgick till ca 1,3 miljarder, ett belopp som inte är belastat med skulden. Behövdes inte de utdelade 400 miljonerna till att åtgärda delar av det eftersatta underhållet? Det ser onekligen ut som att det behovet fanns.