Läroplanen för grundskolan ska arbetas om, och i Skolverkets förslag till ny läroplan för högstadiet har man bestämt sig för att helt stryka antiken och stormaktstiden ur historieundervisningen. ”Efterkrigstiden är viktigare”, sade Anna Westerholm, chef på Skolverkets läroplansavdelning, i Sveriges Radio häromdagen.
Det är förstås alldeles galet. Vi är arvtagare till antikens Aten och Rom. Dagens västerländska filosofi, demokrati, juridik, vetenskap, konst, litteratur och styrelseskick är kopior och omtolkningar av idéer och principer som härstammar från antiken. För att förstå omvärlden är det nödvändigt att studera det förflutna där först greker och sedan romare lade grunden till vår kultur.
Stormaktstiden är också helt avgörande för att förstå hur detta en gång så karga område i Europas norra utkant kunde bli ett av de mest utvecklade länderna på jorden. Den politiskt känsliga epoken var långt ifrån bara den tragedi som vissa debattörer påstår. Även om krigen och stormaktspolitiken medförde enorma ekonomiska uppoffringar och många år av lidande för de flesta, innebar den samtidigt ett kraftigt politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt uppsving för Sverige.
Utan de blodiga krigen på 1600- och 1700-talen skulle Sveriges gränser inte se ut som de gör i dag.
Visst beklagade sig många invånare – och det med all rätt – under denna dramatiska och omskakande tid. Trots detta skedde ingen öppen bonderevolt som i många delar av Europa. De svenska (och finska) bönderna var fria och självägande och deras röster hördes i politiken. Sveriges riksdag, med fyra ständer, spelade vidare en aktiv och betydelsefull roll under stormaktstiden.
Det var även under den här tiden Sverige fick sin länsindelning (som i stor utsträckning fortfarande gäller), sin första regelbundet utkommande nyhetstidning, ett kungligt postverk, ett vägnät med milstolpar över hela landet, hovrätter, världens första folkbokföring, en organiserad utrikesförvaltning och världens första riksbank (26 år före Bank of England).
Grundläggande insikter om antikens kultur och historia är helt centrala för vår förmåga att skilja på tyckande och fakta, respektera andras ståndpunkter och sätta nutida företeelser i ett historiskt sammanhang. Basal kännedom om stormaktstiden är väsentlig för att begripa sig på Sverige och den svenska staten. Kunskaper som borde vara högt prioriterade i tider av ”fake news”, alternativa fakta och allvarsamma varningar om ett Sverige som glider isär.