Nyväckt framtidstro

Det tredje av StegVIS seminarier omfattade ett varierat program som började med landstingsrådet Kent Ögren, löpte vidare med kvinnliga företagsledare och forskning kring naturresurser, för att innan lunch visa film från dansföreställningarna i Heide Krönleins trädgård. Efter matpausen tog Rickard Uski från Trångsviken till orda. Uski är projektledare i Trångsviksbolaget, som varit drivkraften i att vända en nedåtgående trend i den 700 invånare stora byn i Krokoms kommun, mellan Östersund och Åre. Klassisk byakris  ? Det började med en klassisk byakris. 1997 gjorde Mitthögskolan en prognos som sade att Trångsviken inom några år skulle ha så få barn att skolan skulle läggas ner. En by måste ha en butik och en skola ? annars är det ingen by, säger Rickard Uski. Vi har hört exemplen förut. Byar eller kommuner som har klarat krisen. Där framgångsrika företag har startat, där skolan och affären har lyckats räddas, där befolkningsutvecklingen har vänt. Orter där alla är drar åt samma håll och där invånarna kör sitt eget lopp, utan att bry sig så mycket om tröga byråkratiska processer. Inspirerande berättelser som formulerar framför allt två frågor hos århörarna: Varför går det där? Skulle det gå här?  ? I Trångsviken fanns det redan ett starkt företagande, med till exempel Trangia. Det fanns också en kultur och en struktur av att stötta nya idéer med till exempel finansiering. Det är de här strukturerna som har samlats i dag i Trångsviksbolaget, berättar Rickard Uski. Där finns bagaren som kunde baka en limpa men inte hade en susning om formaliteter som bygglov. Men sånt hjälper bolaget till med. Råd och stöttning, men också borgensåtagande för lån, är Trångsviksbolagets metod för att få fart på företagandet. Grundinställningen är att alla idéer är bra. Och opposition framstår som varande av ondo och något som bör tas om hand i ett tidigt stadium.  ? Alla har samma mål och politiker ur olika läger är beredda till kompromisser för att nå dit. Och i stället för att folk står och gnäller på Ica, så säger vi åt dem att komma med sina synpunkter på våra stormöten, säger Rickard Uski. Trångt i Trångsviken I dag är det fullt i Trångsviken. Det finns varken lediga privatbostäder eller företagslokaler. Vuollerimborna ställde flera intresserade frågor till Uski innan de lyssande vidare på Fred Nordström, VD för Norrbottens energikontor, som talade sig varm för småskalig fjärrvärme. Energikontoret, Nenet, har för flera år sedan listat Vuollerim som en av de byar som lämpar sig väl för ett eget fjärrvärmeverk, vilket skulle innebära avsevärt sänkta kostnader för uppvärmning. Lokalt fjärrvärmeverk  ? Det kan drivas i olika former, som aktiebolag, av en byaförening, som ekonomisk förening. Bränslet produceras lokalt, vilket skulle öka gallringen och röjningen i skogen, som är katastrofalt eftersatt idag. Pengarna som annars går till el stannar i byn, omsätts i byn och återinvesteras i byn, säger Fred Nordström. Han menar att lokala fjärrvärmeverk medför både ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster. I Norrbotten finns idag dylika värmeverk i Korpilombolo och Vitvattnet.  ? Elen ska användas till belysning, datorer och annat ? inte till att värma upp hus. Om vi sänker elförbrukningen med tio procent i Norrbotten sparar vi miljarder som i stället stannar och används till annat i länet, säger Fred Nordström. asa.lindstrand@kuriren.com 0971/554 25

Nyväckt framtidstro

Vuollerimborna vill själva. Och kan.När StegVIS-projektet höll seminarium i går lät deltagarna sig inspireras av framgångssagan i Trångsviken. Och kanske kan Vuollerim få ett eget fjärrvärmeverk.

Vuollerimborna vill själva. Och kan.
När StegVIS-projektet höll seminarium i går lät deltagarna sig inspireras av framgångssagan i Trångsviken. Och kanske kan Vuollerim få ett eget fjärrvärmeverk.