Tuva fick ett nytt hem
Hennes mamma dödades av en björn och hela Norrbotten följde hennes öde i början av sommaren. Möt Tuva - älgkalven som fick ett nytt hem i Vittangi.
Älgkon hade blivit slagen av en björn och kalven stod förvånat och väntade på att modern skulle vakna till liv.
Älgkons tillstånd var dock så illa att man tvingades avliva henne.
Älgkalven togs till polisstationen i Gällivare och döptes till Tore Hannu efter de två poliser som hämtat henne från skogen.
- När jag hörde att de hittat en älgkalv ringde jag direkt till polisen och sa att jag var intresserad, berättar Lars Björk som driver Vittangi älgpark.
- Jag gissar att hon var ett par, tre dagar gammal när hon kom till oss.
Han var en hon
För till Vittangi kom hon. Just det, hon. Det visade sig nämligen att Tore var en tjej och hennes nya namn blev Tuva.
Adoptionen gick snabbt igenom och älgparken blev hennes nya hem.
- De första 14 dagarna sov jag med henne inne i stugan, säger Lars Björk och pekar stolt på en bjälke där de ristat in höjdmarkeringar som visar hur Tuva vuxit, vecka för vecka.
- Hon skulle ha mat var tredje timma så det fanns inget bättre alternativ än att ha henne inomhus.
Då, nyss hemkommen till Vittangi, vägde Tuva bara tio kilo. I dag, sex månader senare, väger hon runt 100 kilo och bor i älghägnet tillsammams med älgtjuren Foppa.
- Från början var kalven Tuva mindre än en normal älgkalv, men hon har kommit ikapp! Hon är totalt orädd för människor och följer mig som en hund vart jag än går.
Nära vänner
Och det märks att Tuva är fäst vid Lars Björk, det märks inte minst när Kuriren följer med honom in i hägnet. Eller snarare, det märks så fort vi lämnar stugan och börjar gå mot hägnet, då kommer Tuva på en gång oss smålunkandes till mötes.
- Det är inte ofta älgar har bråttom eller stressar. Att vila och äta, det är deras liv, säger Lars Björk och kramar om Tuva. Hon börjar då genast fokusera på hans hink fylld med äpplen och bananer.
Efter en stund kommer Foppa sakta och majestätiskt spatserande genom skogen.
En inte allt för kaxig reporter byter då sida och ställer sig utanför stängslet.
Foppa, drygt 300 kilo tung och hornförsedd, förtjänar respekt.
- Han fejar gärna hornen när det kommer besökare. Jag tror han gör det för att visa vem som bestämmer, säger Lars Björk.
Foppa är kungen
Och visst, när Foppa fejar hornen mot det förstärkta staketets brädor, knakar det ordentligt i virket.
Trots sin storlek är Foppa långt ifrån fullvuxen, ett par hundra kilo till ska han lägga på sig under de närmsta åren.
På frågan om han någon gång ångrat att han gav sig in i älgbranschen, svara Lars Björk genast:
- Nej, inte en sekund. Jag blir aldrig less på att titta på dem. Oftast vill jag inte ens gå härifrån.
Och känslan verkar vara ömsesidig. När vi lämnar hägnet följer både Tuva och Foppa efter oss utmed stängslet.
Så jobbar vi med nyheter