Marken i Nunasvaara, en mil utanför Vittangi i Kiruna kommun, var intressant redan för 100 år sedan. På 1920-talet grävdes diken i skogarna runt Nunasvaara där man hittade grafit.
På 1970-talet testade LKAB att använda grafiten som en bränslekälla vid tillverkningen av pellets, men det funkade inte så bra och LKAB lämnade grafiten.
2011 förutsåg Mark Thompson, vd för det australienska gruvbolaget Talga, att det skulle finnas en efterfrågan på grafit till batterier i framtiden. Han sökte över hela världen och bestämde sig för att satsa på Nunasvaara.
– Sedan dess har vi kommit tillbaka och gjort fler provborrningar och fler geofysiska undersökningar av området, så att vi kan kartlägga hur mycket grafit det finns här och hur mycket produkter vi kan tillföra batteriindustrin, säger Tom Kearney, projektledare Talga.
Just nu provbryter Talga grafit i Niska södra. Enligt Tom Kearney finns det inte någon annan grafitfyndighet i världen som har lika bra kvalitet.
– Den är väldigt unik, det händer ingen annanstans som vi känner till, att det finns en grafitmineralisering som är så här bred och av så hög kvalitet. Snitthalten av den här grafiten, som fortsätter i flera kilometer, är 25 procent.
Normalt ligger halten av grafit i snitt på mellan 6-12 procent.
Målet för Talga är att starta gruvbrytning 2023. Tillståndsansökan för Nunasvaara söder omfattar 25 års gruvbrytning och 19 500 ton grafit per år. Från alla fyra fyndigheter på platsen totalt 100 000 ton per år.
Per-Erik Lindvall, tidigare direktör hos LKAB och vd för Kaunis Iron, är nu styrelseordförande för Talga. Han vill framhålla att grafiten från Nunasvaara och Niska kommer att möjliggöra världens grönaste batterier.
– Idag när man gör anoden så använder man syntetisk grafit. Och den syntetiska grafitens ursprung finns i olja, man utvinner grafiten ur den. Den är både kostsam och miljöpåverkande. Med fyndigheten som Talga har här i Vittangiområdet så får vi möjligheten att använda naturlig grafit.
– Vi har chansen att göra ett grafitmaterial som är prismässigt konkurrenskraftigt, vi gör det bättre miljömässigt, vi reducerar koldioxidutsläppen när man gör grafitanoden med 96 procent, och vi får en produktion som vi vet är underställd tuffa miljökrav.
Brytningen ska ske i dagbrott enligt planerna, med borrning och sprängning, lastning och krossning. Ett anrikningsverk ska också byggas i området. Totalt handlar projektet om en mångmiljardinvestering och i ett första steg 100-200 arbetstillfällen.
– Det kommer att bli en stor investering men det är inte ett av de största projekten, Hybrit och alla de här sakerna är mycket större, men det här är en otroligt viktig pusselbit i att kunna försörja batteriproducenter med ett fantastiskt bra grafitmaterial, säger Per-Erik Lindvall.
Linda Frohm (M), regionråd Region Norrbotten, kom för att titta på fyndigheten.
– Jag tycker att det är helt fantastiskt och jag är så glad att jag blev inbjuden. Det känns som att det är en viktig bit i den gröna omställningen, säger hon.
– Vi vet att det här är en världsunik upptäckt och vi vet att det är väldigt bra kvalitet på grafiten. Jag har fått lära mig att 80 procent av marknaden idag består av syntetisk grafit och att vi här kan erbjuda en grafit som är prisvärd, har hög kvalitet och är miljömässig. Det känns jättebra.