Uno Johansson är bara en av flera bybor som reagerat på alla sopor efter den aktuella vägen.
– Det är tvättmaskiner och glas och metallskrot, bildelar och möbler, säger Uno och hans bror Tage som visar ställena i skogen där avfallet slängts ut i terrängen eller i vattendraget Lillån, och det är inga små mängder det handlar om.
– Nej det är massor av saker, säger Uno Johansson och visar i ett dike där det bland annat ligger ligger bilbatterier, mikrovågsugn, en stol och mycket mera.
– Vi hade hit miljökontoret från Luleå kommun i fredags och de sade att de polisanmäler det, det är en regel i alla såna här fall.
Bröderna har sina funderingar vem det är som kastat skräpet och även att det skulle kunna handla om samma person på alla platserna
– Det verkar som att det ramlat av skräp från lasset, det ligger saker efter vägkanterna mot Töresidan så det är nog därifrån. Det har hittats dokument i samband med skräpet, ett färdskrivarblad med namn på och papper från kronofogden. Två av de namnen som hittats på olika platser är makar, berättar bröderna Johansson.
De stannar vid en bro över vattendraget Lillån som mynnar ut i Vitåfjärden, en vacker och nu på försommaren rätt strid å med skir grönska runt. Vid några stenar mitt i forsen lyser något stort och vitt.
– Det är en tvättmaskin och en massa annat metallskrot, det måste vara dumpat från bron och sen har det fastnat. Här ska folk fiska och det badas ju i fjärden och så ligger sånt här skräp och förstör. Det är hemskt. Hur är man funtad när man kastar sånt här i naturen. Det finns ju återvinningsstationer.
Uno Johansson hoppas nu att polisen kan få fram vem miljöboven är med ledning av de dokument med namn som hittats. Skräpet måste ju också plockas bort.
– Det är ju farligt för både människa och djur om det ligger kvar metall och glas, säger Uno och beskådar bistert en hel hög med delar härrörande från en Mercedesbil, ett helt baksäte i grått tyg, övningskörningsskylt, husgeråd och mycket annat.
– Kanske någon har sett lasset när det kördes ut, undrar Uno Johansson. Han hoppas att saken ska klaras upp och skräpet kan tas bort från skogen.
– Annars faller det på markägarens lott att städa upp och han är en man på över 90 år, han är förtvivlad över detta, säger Uno och Tage Johansson.