Många tyckte det var spännande att följa färden, som gick till flygplatsen, men för vissa väckte stridsfordonen allvarliga tankar.
– Vad är det som ligger bakom att man gör det här just nu, vad är det som är på gång, säger Anette Wahlgren Stjernström, trafikassistent på Visby flygplats.
Hon hade gått ut från flygplatsbyggnaden för att ta en titt på de fyra stridsvagnar som ställt sig på parkeringen utanför.
– Det är så mycket nu, ubåtar, händelser med koppling till Ryssland, säger Anette Wahlgren Stjernström.
– Stridsvagnarna har stått stilla ganska länge, varför drar man igång dem nu, säger hon.
Under den dryga timmen stridsvagnarna står på flygplatsen kommer många nyfikna fram och låter sig fotograferas framför de grönklädda soldaterna och deras fordon.
– Det är lite spännande, det var länge sedan man såg något liknande, säger Tord Ahlgren, 38, som är i sällskap medc sin son Lukas, sex år, och brorsdottern Cecilia Ahlgren, 13.
– Det är ganska häftigt, säger hon.
Under färden till flygplatsen stannade stridsvagnarna till för att kontrollera spänningen på larvbanden. Även då flockades intresserade Visbybor kring dem.
– Jag är oerhört besviken på att politikerna avväpnat Gotland. Det är ett underbetyg till dem, säger Stig Skallak, 70.
– Det är roligt att se stridsvagnar igång igen. Men jag hoppar inte högt av glädje för den dagen då man flyger hit stridsvagnsbesättningar en annan gång kan det vara i ett läge som inte är så trevligt. Då kan det krylla av ryska plan i luften.
Fredrik Åkerman, chef för stridsvagnskompaniet, tycker att allt gått planenligt. Efter uppställningen vid flygplatsen ska stridsvagnarna rulla vidaret fyra mil österut, till Sliteområdet.
Hamnen i Slite kan vara strategiskt viktigt vid en eventuell hotfull situation.
– Jag har inte detaljkunskap om hamnen och vet inte vilken kapacitet den har. Men visst, en hamn kan eventuellt användas för att ta iland folk, säger Fredrik Åkerman.
På väg till Slite ska norrbottningarna även titta närmare på de stora öppna ytor som finns mitt på Gotland. Det är en förberedelse för eventuella insatser i framtiden om någon skulle försöka luftlandsätta trupper på ön.
Men frågan är vad 14 stridsvagnar kan göra för att försvara en så stor ö som Gotland?
– Det är en del av försvaret, stridsvagnarna är en del av ett större system. Det här är en bit av vad vi behöver, säger överste Olof Granander, I 19:s regementschef som besökte sitt kompani under övningen i dag.
Men de här stridsvagnarna är väl den enda del som finns på Gotland i dag?
– Ja, men det finns ju planer för att kunna göra förstärkningar. Det beror på hur omvärldsläget ser ut, vilka möjligheter det finns att förstärka, säger Olof Granander.
– Egentligen handlar det om att bestämma sig för var behöver vi ha de resurser vi har i försvarsmakten, var ska de användas. Och det beror ju helt på händelseutvecklingen, ett alternativ är Gotland, säger han.
Har u-båtsbeskedet igår någon betydelse för de övningar ni nu genomför?
– Jag tänker så här, att det är en del av den omvärldsförändring som vi tydligt ser nu, den har ju pågått under en längre tid, men som vi tydligt ser nu, säger Olof Granander.
– Sedan behöver inte det innebära att det finns ett hot mot Sverige, men däremot behöver vi vara beredda att möta nya händelseutvecklingar framöver, och det är det försvarsmakten ytterst är till för.
Scenariot för den här övningen är att en stat tagit över Baltikum, och att det nu finns ett hot mot Gotland. Vilken stat är det som intagit Baltikum?
– Det kan ju vara vilken som helst, vi har ju den karta vi har att spela på, det är det vi utgår ifrån, säger Olof Granander.
Om jag säger att staten i er scenario är Ryssland, vad säger du då?
– Det skulle kunna vara en möjlighet, säger han.